EU:s smittskyddsmyndighet ECDC har för första gången publicerat riktlinjer om doxy-PEP. Riktlinjerna bekräftar att forskning visar att en dos doxycyklin efter osäkert sex kan minska risken att drabbas av vissa sexuellt överförda infektioner. Men ECDC avråder ändå från att införa behandlingen som en del av en folkhälsostrategi för att minska sådan smittspridning. Skälet är att forskning också visar att det kan bidra till ökad antibiotikaresistens både hos den enskilde och i samhället.
Ökande efterfrågan på doxy-PEP
Termen doxy-PEP står för postexpositionsprofylax med doxycyklin. Personer som använder metoden får doxycyklin förskrivet (eller skaffar det på annat sätt) för att ha i beredskap. Om personen har sex utan kondom ska en engångsdos av läkemedlet tas för att förhindra en sexuellt överförd infektion. Helst ska man ta dosen inom 24 timmar och har det gått mer än 72 timmar är det för sent att förhindra infektion.
Behandlingsmöjligheten har blivit efterfrågad främst bland män som har sex med män och transpersoner som har sex med män.
I de nya riktlinjerna redovisar ECDC rapporter från områden där man infört rekommendationer om doxy-PEP för personer som tidigare haft sexuellt överförda infektioner. Resultaten visar på en minskad förekomst av klamydia och av tidig syfilis. Däremot har metoden där haft liten eller ingen effekt mot gonorré.
Svensk tveksamhet till doxy-PEP
Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om den svenska diskussionen om doxy-PEP. Infektionsspecialister på Venhälsan vid Södersjukhuset i Stockholm varnade i en debattartikel i Läkartidningen för att överanvända doxycyklin som profylax mot sexuellt överförda infektioner. I en intervju med Läkemedelsvärlden sa en av dem, Finn Filén, så här:
– Jag har funderat mycket på detta. Och för egen del skulle det kännas helt oseriöst att skriva recept på antibiotika ”vid behov”. Jag vill hellre att testning ska vara enkel och lättillgänglig än att använda antibiotika på det här sättet.
Bakom tveksamheten ligger framför allt oron för att doxycyklin ska användas mer och i onödan vilket kan driva på resistensutveckling. Och den oron är befogad konstaterar ECDC i de nya riktlinjerna.
Myndigheten redovisar resultat från forskning som utvärderat införande av strukturerade program för doxy-PEP på olika håll i världen. Det gäller dels kliniska prövningar och dels studier där forskare följt sådana införanden i verkligheten.
Ökar resistens
Enligt ECDC har forskningen visat att det finns samband mellan införande av doxy-PEP och ökande resistens mot antibiotikagruppen tetracykliner hos gonorrébakterien Neisseria gonorrhoeae, inklusive höggradig resistens. Det finns också rapporter om så kallad korsresistens mot andra antibiotika hos Neisseria gonorrhoeae bland användare av doxy-PEP.
Doxy-PEP har också kopplats till ökad resistens hos vissa andra bakterier än sådana som ger sexuellt överförda infektioner, bland annat hos stafylokocker och grupp A-streptokocker. ”Fortsatt övervakning av antibiotikaresistens och framtida forskning om långsiktiga effekter behövs”, sammanfattar ECDC.
ECDC:s rekommendationer
Avvägningen mellan den smittbromsande effekten och resistensproblemet gör att ECDC avråder från breda införanden av doxy-PEP. Myndigheten betonar att behandlingen, om den införs, alltid ska vara en del av en större helhet med regelbunden testning, rådgivning och uppföljning.
Myndigheten skriver också att behandlingen bör inriktas på prevention av syfilis och riktas till grupper med högst risk. Ländernas nationella folkhälsomyndigheter måste, framhåller ECDC, ha robusta övervakningssystem för att följa användningen och dess effekter på resistenspanoramat.
I Sverige arbetar Folkhälsomyndigheten för närvarande tillsammans med andra aktörer med att ta fram ett kunskapsunderlag om doxy-PEP.
