Det krävs tydligare målbilder

Sverige har fått en läkemedelsstrategi.  En konsensusprocess
tillfredsställer sällan, vare sig till innehåll eller till form, alla
berörda. Med det sagt så finns det gott om förslag och utmaningar i
strategin som om de kan förverkligas kan leda till stora förbättringar
kring hur vi använder läkemedel.

9 sep 2011, kl 13:33
0

Det som saknas är sådant som kan rättas till genom uppdaterade mål och handlingsplaner längre fram. Skillnaden mot tidigare är framför allt tydligare målbilder och att ansvaret för de skilda handlingsplanerna r tydligt fördelat.

Men en strategi är inte bara en rad mål som ska uppnås genom ett antal handlingsplaner. I en strategi ligger också hur detta ska uppnås, hur olika insatser är beroende av varandra och därför måste samordnas och vilka resurser som ska tas i anspråk.  Det är viktigt att snabbt kunna visa resultat av läkemedelsstrategin. Men det är också viktigt att göra saker i rätt ordning och tidigt börja med arbete som är viktigt men tar längre tid innan det kan visa resultat.

Ett av de mest omtalade insatsområdena, och det som berör flest läkare, sjuksköterskor och apotekares vardagsarbete, är insatsområde 1: ?Skapa en bättre och säkrare ordinationsprocess (och lägg grunden för generisk förskrivning) genom nationellt samordnade IT-stöd.? Parentesen är min egen, för även om jag är förespråkare för möjligheten till generisk förskrivning så är generisk förskrivning av mycket mindre betydelse än flera andra delar som omfattas av detta insatsområde. Det finns en rad klassiska problemområden där projekt har genomförts, pågår eller är planerade. Exempel på detta är substansregister, varning/överkänslighetsinformation, strukturerad doseringstext/maxdosvarning, ordinationsorsak, eSPC, biverkningsinformation, interaktioner, nedsatt njur- eller leverfunktion, barn och läkemedel, äldre och läkemedel, beslutsalgoritmer/riktlinjer. Det finns också information och algoritmer inom EES (elektroniskt expertstöd vid apoteksexpedition) som behöver bedömas om de kan kopplas till annan läkemedelsinformation och därigenom komma till nytta både i vård och på apotek.

Det krävs en gemensam ?nyckel? till de olika informationsmängderna, till exempel för att en information om överkänslighet enkelt ska kunna kopplas till alla läkemedel som innehåller en viss substans ? oavsett om det är en aktiv substans eller ett tillsatsämne. En sådan nyckel är det substansregister som Läkemedelsverket har ansvar för att utveckla. Men för att kunna bygga beslutstöd i patientjournaler eller i ett webbgränssnitt mot en nationell ordinationsdatabas (Pascal) så räcker det inte med enkla kopplingar utan det måste också vara klart när och hur olika informationsmängder ska interagera och presenteras. För att kunna uppdatera och underhålla kvalificerad information krävs dessutom att det finns tydliga standarder för hur information ska kunna kopplas till substans och produkt utan att kräva dyrt, onödigt och osäkert manuellt arbete så som ofta är fallet i dag.

En del av detta finns redan beskrivet inom skilda projekt, bland annat i den förstudie kring ordinationsorsak som kan läsas p NEPI:s hemsida, www.nepi.net. Arbete med beslutstöd kring läkemedel måste synkroniseras och följa de standarder för IT-projekt inom vården som finns fastlagda, bland annat regelverk för interoperabilitet i vården. För detta krävs att ett särskilt projekt med utvalda särskilt kunniga personer inom de olika områdena finansieras och startas snarast. Målet för ett sådant projekt/förstudie bör vara att skyndsamt ta fram en gemensam målbild för ordinationsstöd, beskriva beroenden mellan berörda pågående eller avslutade projekt, ge förslag på en tidsplan som innebär stegvis införande av olika verktyg inklusive uppskattningar kring tidsåtgång och resurser vid skilda ambitionsnivåer. Då kan arbetet hos olika leverantörer att förbereda för sådana stöd i användargränssnitt påbörjas tidigare.

Idag saknas en sådan tydlig och detaljerad målbild för framtida beslutstöd i vård och på apotek. För att kunna diskutera med användarna kring deras behov och önskemål ? något som måste vara styrande för genomförandet ? krävs sådana alternativa målbilder.

Mikael Hoffmann
Chef för stiftelsen NEPI – Nätverk för läkemedelsepidemiologi

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng