HPV-frågan åter in i dimman

Förra hösten rapporterade vi om och om igen att
Socialstyrelsen snart skulle lämna besked om huruvida HPV-vaccinering ska in i
det allmänna barnvaccinationsprogrammet eller inte. I februari kom deras ja.
Men i höst väntar vi återigen på besked. Kritik mot vaccinerna, både nationellt
och internationellt, har fått Socialstyrelsen att fundera över vad de
egentligen ska säga.

Förra höstens halleluja-stämning är sedan ett bra tag borta. Diskussionerna kring HPV-vaccinerna är äntligen lite mer komplex. I en ledare i New England Journal of Medicine den 21 augusti driver redaktören för norska läkartidningen, Charlotte Haug, tesen att alltför lite är känt kring vaccinerna ännu. Enligt henne finns det flera farhågor som länder borde tänka på innan de inför allmän vaccinering med något av HPV-vaccinerna. 

Det handlar om:
?  bristande bevis för långtidseffekter, ingen kan idag svara på om det kommer att krävas en boosterdos av vaccinet
?  avsaknad av svar på frågan hur väl vaccinerna faktiskt skyddar mot själva cancern
?  dålig koll på vilken effekt vaccinerna har på de stammar som de inte biter på (kanske blir ekologin sådan att stammar som idag står för få cancerfall kan ?blomma upp? när HPV 16 och 18 är besegrade)
?  oklara effekter på kvinnornas benägenhet att fortsätta gå på screeningkontroll
?  svårigheter att göra samhällsekonomiska analyser (mycket beroende på oklarheterna ovan)

Inget nytt under solen egentligen. Alla dessa frågetecken runt vaccinet finns omnämnda i SBU:s rapport från januari förra året. Experterna på Socialstyrelsen har känt till dem hela tiden, men kom ändå fram till att rekommendera vaccinering då i februari. Men ännu syns ingen vaccinering av 12-åriga flickor. Vad har hänt?

Remissrundan på Socialstyrelsens rekommendation visar att många landsting är oroliga för finansieringen. Vaccinerna är dyra. Inget nytt under solen, som sagt. Men det intressanta är att det är nu, när någon ska betala för kalaset, som de vetenskapliga motargumenten, de som funnits där hela tiden men som det var väldigt tyst om, börjar bli giltiga. Till Svenska Dagbladet säger Anders Tegnell på Socialstyrelsen att ?Läget är komplicerat just nu. Finansieringen är oklar, ett uppföljningsprogram måste tas fram och det nationella vaccinationsprogrammet ska utredas.? Till oss på Läkemedelsvärlden säger han att de nu bland annat funderar på hur de ska formulera sin rekommendation, hur tvingande den i slutändan ska vara.

Det är förstås inte alla som uppskattar denna mer komplexa diskussion om vaccinerna. I samma artikel i Svenska Dagbladet i helgen säger livmoderhalscancerexperten Xavier Bosch att ?artiklarna i New England Journal of Medicine skapar enorm förvirring. Detta är en ansedd tidning. När dessa tvivel sprids blir människor väldigt förvirrade om vaccinerna verkligen är effektiva eller ett slöseri med pengar. Dessutom lär vaccinationsmotståndarna hoppa på tåget.? Han säger också till tidningen att ledaren i NEJM är störande och att forskarna som skriver befinner sig i periferin av debatten.  ?De är inte del av kärngruppen. Alla möjliga människor kastar sig in i debatten, drivna av känslomässiga eller ekonomiska motiv, avfärdar Xavier Bosch forskarnas ifrågasättande.?

Ja vad ska man säga. Jag undrar lite hur Xavier Bosch tänker kring vetenskaplig debatt. Vilka menar han ska få yttra sig i frågan. Endast de som utfört själva studierna? Med andra ord, endast de som, precis som Xavier Bosch själv enligt Svenska Dagbladet, blivit sponsrade av företagen som gjort vaccinerna?

De här två HPV-vaccinerna representerar ett stort vetenskapligt genombrott. Men därmed inte sagt att frågan inte är problematisk, och om “kärngruppen” är så övertygad om vaccinernas värde, varför är de då så rädda för en debatt?

Nej, tack och lov att NEJM låter debatten finnas. Kanske kan besluten då bli bättre förankrade. Då kan vi kanske få ett besked från Socialstyrelsen som inte enbart resulterar i ytterligare frågetecknen.