En mätande människa förbättrar vården

    20 augusti 2013, klockan 09:09
    0

    Fredrik Hed
    Apotekare och frilansande medicinjournalist

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Om du inte har hört talas om uttrycket ”quantified self” är du i gott sällskap; de flesta människor har inte en aning om vad det är eller går ut på. Det hade inte jag heller – tills för några månader sedan.

    Quantified self, QS, skulle kunna översättas med självmätning och handlar helt enkelt om att kontinuerligt mäta och följa upp olika parametrar om sig själv. Ett enkelt exempel är att varje morgon ställa sig på vågen, skriva ner vikten och föra in det i en tabell eller graf. Eller en kvinna som vill bli gravid kan varje morgon ta tempen för att hitta dagen för ägglossning.

    Quantified self inget nytt fenomen, självmätning har människor sysslat med länge. Redan på 1700-talet genom en av det moderna USAs grundare, Benjamin Franklin. Under lång tid förde han dagbok över 13 personliga dygder för att pressa sig mot moralisk perfektion. Det handlade om dygder såsom avhållsamhet, tystlåtenhet, ordning, beslutsamhet, sparsamhet, arbetsamhet, uppriktighet, rättfärdighet, måttlighet, renlighet, fridfullhet, kyskhet och ödmjukhet.

    Varje dag noterade Franklin hur väl han uppfyllde dessa kriterier och i sin självbiografi skriver han (fritt översatt): ”Jag blev förvånad över att hitta mig själv så mycket fylligare av fel än jag hade föreställt mig, men jag hade tillfredsställelsen att se dem minska.”

    Så varför bloggar jag om detta? För snart två år sedan skrev jag om den digitala revolutionen här i Läkemedelsvärlden. I sammanhanget är QS viktigt eftersom det är både en förutsättning för och en del av den digitala revolutionen. Utvecklingen av digital teknik med integrerade tjänster som finns på webben, i smarta telefoner och speciella prylar gör dessutom mätningen både roligare och enklare.

    I förra veckan åt jag lunch med Sara Riggare, en svensk föregångare inom QS. För tio år sedan diagnosticerades hon med Parkinsons sjukdom. Sex gånger per dag tar hon sex olika receptbelagda läkemedel, i sex kombinationer med sex olika tidsintervaller.

    För ungefär två år sedan kom hon i kontakt med QS och mäter idag en mängd parametrar om sig själv och sin sjukdom. Hon tar också hjälp av en app i sin smartphone för att komma ihåg att ta sina läkemedel på rätt sätt.

    Och rätt sätt för henne är inte så som läkaren har bestämt. Hon experimenterar och testar, mäter, känner efter och följer upp. När vi träffades i förra veckan berättade hon att läkaren varje gång nyfiket frågar hur hon tar sina mediciner just nu. Sen skriver läkaren in det i journalen. Tvärtom hur det normalt går till i patient-läkar-relationen.

    Och håll i er nu alla farmacevter – hon till och med delar en depot-tablett. Men det fungerar. För henne. Och Sara mår bättre idag i sin sjukdom än hon gjort tidigare. Som tur är har Sara en positivt inställd och intresserad neurolog som stöttar henne.
    – Jag är övertygad om att jag skjuter upp tidpunkten när jag behöver gå över till dyrare läkemedel. Genom att göra så här sparar jag några hundratusen kronor om året till samhället, sa hon innan vi skildes åt i förra veckan.

    Är du nyfiken på att lära mer om QS börjar på onsdag den 21 augusti konferensen Digital Health Days på Älvsjömässan i Stockholm. Gå dit och lyssna och inspireras av föreläsningar och workshops. Det ska jag.
     

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här