DUR-debatt i mollton

Torsdagen den 5 mars arrangerade Sektionen för läkemedelsinformation
inom Apotekarsocieteten en debatt om det så kallade DUR-systemet (Drug
Utilization Review), som eventuellt skall införas på svenska apotek.
Ett utmärkt initiativ som samlade farmacevter och förskrivare.

Den gällande svenska översättningen av DUR är EES, elektroniskt expeditionsstöd. I och med att elektroniska recept blivit alltmer vanliga, över 80 procent i riket, och samlas i en receptdatabas har möjligheten öppnats att innan apoteket expedierar ett recept få varningar via EES om dubbelförskrivning, överskridna maxdoser, interaktioner och avvikelser från Socialstyrelsens rekommendationer om äldres medicinering.

Debattörerna sköt först in sin kritik på hur projektet kommit till och drivits. Det var från början Apotekets idé, kanske som en tänkt konkurrensfördel inför omregleringen eller i likhet med Läkemedelsregistret ett sätt att nyttiggöra apotekens datafångst. Sak samma, regeringen har senare beslutat att alla apotek på marknaden skall kunna använda systemet. En kritik gällde valet av amerikanska Medcos system, som kanske inte är top standard. Men man måste acceptera att Apoteket är ett företag, som innan det fick regeringens uppdrag, även gjort affärsmässiga bedömningar. De som menade att Medco var skräp, stödde inte heller sina påståenden på några vetenskapliga bevis, så hett eftertraktade i andra delar av debatten.

Allt för många inlägg om processen andades av förbigångna egon, som ansåg att de borde varit involverade, vilket kanske också tillfört saken något. Ytterligare kritik gick ut på att fel skall rättas till i början, det vill säga vid förskrivningen och att pengarna borde gått till landstingen, till exempel planerna på en ordinationsdatabas. Det första ledet är detsamma som anförts mot läkemedelsgenomgångar. Det är principiellt rätt men fel i dagens situation. Det är givetvis bättre att se till att inte ramla i sjön, men trotsallt värt en del att få hjälp upp! Kritik kring bristande hjälpmedel hos förskrivarna bör riktas till dessas arbetsgivare, som trots stora investeringar åstadkommit så lite på området. Eller till politikerna. Under kritiken från läkarhåll märks ibland en motvilja mot att farmacevter får en större roll på läkemedelsområdet. Systemet är dock ett hjälpmedel för de tjänster som farmacevter redan idag utför. En följd av ett införande blir därför rimligen att de mindre skickliga av dessa presterar bättre och att patienterna läkemedelsterapi därmed förbättras.

Så till den lite tyngre kritiken. Det är, som framfördes, oacceptabelt att introducera ännu en interaktionsdatabas vid sidan av Sfinx. Hur pass det amerikanska systemets varningar är relevanta kan idag inte bedömas av utomstående, men ett krav är självklart att svaren har stöd i den europeiska SPC:n. I etapp 2, om systemet införs, måste sjukvården på ett enkelt sätt få tillgång till systemet ? så att förskrivarna oftare kan göra rätt i början av behandlingskedjan. För detta måste lagstiftningen kring receptdatabasen ändras, vilket dock inte medtagits i den nyligen antagna Apoteksdatalagen. Kritik kan riktas mot socialdepartementet kring detta ? om man har för avsikt att införa EES. Mest konstruktiv i sin kritik var Lars Lööf, ordförande i LOK, som hade invändningar, men också såg möjligheter med EES.

En oklarhet, som framkom, men inte debatterades gäller projektets status. Företrädare för Apoteket upprepade att deras uppdrag var att se om det är möjligt att införa ett DUR-system i Sverige. Den delen avslutades före jul och en rapport väntas i dagarna. Samtidigt stod det klart att systemet håller på att optimeras för en introduktion, trots att regeringen tydligen inte har fattat beslut om detta. Det är ett oacceptabelt förhållande därför man då kommer till en punkt när man lagt ner så mycket pengar i projektet att man av den anledningen inte vill backa. Så var fallet med införandet av trängselavgifter. Tjänstemän styr på bekostnad av demokratin. Ny fart lär debatten ta när det blir offentligt hur mycket projektet hitintills kostat och kan komma att kosta i slutändan. Särskilt om man inte ser någon förbättring i expeditionssäkerheten. Då om inte förr måste ansvariga statsråd träda fram och inte som i torsdags utebli.