Annons
”Antibiotikaresistens – sakfrågan nya regeringen lätt bör kunna enas om”
Foto: Istock

”Antibiotikaresistens – sakfrågan nya regeringen lätt bör kunna enas om”

DEBATT: En ny regering – oavsett färg – har allt att vinna på att gå kraftfullt fram i frågan om antibiotikaresistens, skriver nätverket ReAct och listar fyra önskvärda åtgärder.

17 nov 2026, kl 10:52
0

Annons

Antibiotikaresistens är ett av de största globala och katastrofala hälsohoten, enligt en ny studie i The Lancet. När antibiotika slutar fungera blir bakterieinfektioner svårare att behandla och dödligheten ökar.

Resistenta bakterier lyfts även i säkerhet- och beredskapssammanhang. Den underfinansierade forskningen innebär att nya antibiotika som rår på de mest kritiska multiresistenta bakterierna ligger 10–15 år fram i tiden. Detta är en uppenbar sårbarhet.

Globalt dör 1,1 miljoner människor årligen av bakterieinfektioner som antibiotika inte längre biter på. 39 miljoner människoliv beräknas gå förlorade fram till 2050 om inte mer görs. Trots detta går det globala arbetet mot antibiotikaresistens fortfarande alldeles för trögt.

Innan riksdagsvalet genomförde nätverket ReAct – Action on Antibiotic Resistance en undersökning bland riksdagspartierna om Sveriges framtida roll i det globala arbetet mot antibiotikaresistens. I en tid präglad av många politiska låsningar var svaren upplyftande.   

Förutom SD, som vill hålla det svenska engagemanget på dagens nivå, ansåg samtliga partier att Sverige bör axla ett starkare globalt ledarskap och öka sina insatser. Både Tidöpartierna, C och V ville se större offentliga investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika. Hårdare krav på efterlevnad av EU-regler som begränsar antibiotikaanvändningen inom djurhållningen rådde det också bred enighet om. Trots partiernas olika syn på biståndet, ansåg alla partier att insatser mot antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer bör rymmas och – enligt det rödgröna blocket – ökas.  

Utifrån riksdagspartiernas svar ser vi fyra konkreta, kraftfulla internationella åtgärder som en ny regering, oavsett blocktillhörighet, kan driva och hitta stöd för i riksdagen:

Initiera processen för ett globalt bindande avtal. Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill se mer bindande globala överenskommelser. Detta är även en målsättning inom Sveriges nyligen antagna 10-åriga strategi mot antibiotikaresistens, framtagen under Tidö-regeringen. En ny regering bör därför driva fram en process för ett globalt bindande avtal.

Bilda en koalition av länder med liknande ambitioner. En global ’Coalition of the willing’ kan sätta press på de länder som släpar efter och driva på för mer internationell finansiering av insatser och systemändringar, särskilt i låg- och medelinkomstländer. Det svenska ministerdeltagandet i ’Global Leader Group on Antimicrobial resistance’ som alla partier uttryckte stöd för i sina svar, kan användas mer strategisk för detta ändamål. 

Göra arbetet mot antibiotikaresistens till en mer central och strategisk del av det svenska biståndet. Sveriges starka resursbas på området bör nyttjas bättre, och arbetet mot antibiotikaresistens bör integreras inom landstrategier och humanitära insatser.  

Etablera Sverige i spetsen för innovation. Sveriges starka life science-sektor och akademiska expertis inom antibiotikaforskning och utveckling bör nyttjas bättre genom att kraftigt öka de svenska offentliga investeringarna i forskning om nya antibiotika och verka för att EU:s nya budget matchar denna satsning. Vi bör också initiera ett offentligt internationellt samordnande forskningsinstitut som kan minska det existerande förödande gap mellan den akademiska grundforskningen och läkemedelsutvecklingen av nya antibiotika.

Den ökande antibiotikaresistensen hotar både vår hälso- och sjukvård, krisberedskap och säkerhet.

En ny regering bör utnyttja det breda politiska stödet för att öka ambitionerna, takten och investeringarna rejält de kommande fyra åren.


Anna Sjöblom, chef ReAct Europa, Uppsala universitet

Helle Aagaard, biträdande chef ReAct Europa, Uppsala universitet

Previous article Läkemedelspodden om blodfetter, statiner och biverkningar
Nästa artikel Johan Wallér: ”En gåta varför försäljningsvolymer viker”