Blodförtunnande läkemedel används vid förmaksflimmer för att förebygga stroke. För patienter som också har levercirros har risken för blödningar bidragit till försiktighet med behandlingen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska institutet undersökt om läkemedlen också kan ha samband med hur leversjukdomen utvecklas.
Forskarna analyserade svenska registeruppgifter om 1 160 patienter med kompenserad levercirros och nyupptäckt förmaksflimmer. Av dem påbörjade 383 behandling med blodförtunnande läkemedel, medan 777 inte gjorde det. Patienterna följdes i upp till fem år.
Lägre andel fick försämrad leversjukdom
Efter fem år hade 10,4 procent av patienterna som påbörjat behandling utvecklat dekompenserad levercirros, jämfört med 16,6 procent i gruppen som inte behandlades. Dekompensering innebär att sjukdomen förvärrats och kan ge komplikationer som vätskeansamling i buken, blödningar från mag-tarmkanalen och leversvikt. Skillnaden i studien gällde framför allt vätskeansamling i buken, så kallad ascites.
Forskarna undersökte även blödningar. Efter fem år hade 19,0 procent av de behandlade patienterna drabbats av en allvarlig blödning, jämfört med 19,8 procent av dem som inte fått behandling.
– Våra resultat antyder att blodförtunnande läkemedel som används vid förmaksflimmer skulle kunna vara kopplade till en lägre risk för allvarliga komplikationer vid levercirros, utan högre risk för allvarliga blödningar, säger Axel Wester, läkare och forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare,i en nyhet på Karolinska institutets hemsida. Undersökningen är en observationsstudie. Patienterna lottades alltså inte till behandling, och resultaten kan inte visa att de blodförtunnande läkemedlen orsakade den lägre risken för leverkomplikationer. Forskarna anser att resultaten motiverar randomiserade kliniska studier för att undersöka frågan vidare. Studien har publicerats i Clinical and Molecular Hepatology.
