I Frankrike skrevs i veckan, som Läkemedelsvärlden rapporterat om, ett nytt fyraårigt ramavtal för prissättning av läkemedel.
Avtalet innebär en delvis ny prismodell och att faktorer som kliniska prövningar och produktion i Frankrike och övriga Europa ska kunna vägas in i prisförhandlingarna.
Förändringen sker samtidigt som USA:s Most Favored Nation-politik, MFN, sätter press på europeiska länder att se över sina system för läkemedelspriser.
Läkemedelsindustrins branschorgan Lif:s vd Sofia Wallström tycker att den franska modellen är intressant eftersom den kopplar samman läkemedelspolitiken med näringspolitiken.
– Man gör det här i ett samlat paket. Vi i Sverige behöver också se den här problematiken i ett helhetsperspektiv och värdera läkemedel högre. Vi är en liten marknad med jämförelsevis låga läkemedelspriser och därmed är vi sårbara. Gör vi inget finns en risk att Sverige får allt svårare att konkurrera om såväl läkemedelsinvesteringar som nya behandlingar. Sverige riskerar att väljas bort, säger hon.
Storbritannien ändrade sin läkemedelsprispolitik redan i slutet av förra året och Frankrike följer nu efter. Även i Tyskland pågår en diskussion om förändrade villkor.
– Det här är inte bara en prisfråga, men det är också en prisfråga. Vi kan inte tro att vi kan ha så mycket lägre priser än jämförbara länder och samtidigt få samma tillgång till nya behandlingar.
Risken att Sverige ska prioriteras ned är inte ett tänkbart framtidsscenario, menar hon, det är redan verklighet.
– Situationen med tillgången till östrogenläkemedel är direkt kopplad till att vi inte har samma betalningsvilja som andra länder. Då väljs vi bort.
Hon pekar även på läkemedel inom fetma och Alzheimers sjukdom som svenska patienter i dag tvingas betala själva när de inte får tillgång till dem genom den offentligt finansierade vården.
– Om man tror att det här är någon abstrakt risk i framtiden så är det inte så. Det händer här och nu.
En viktig bakgrund till förändringarna i Europa är den amerikanska strategin Most favored nation. Den innebär att USA vill knyta priserna på läkemedel till de lägre priser som betalas i andra industriländer.
Ett lågt europeiskt pris kan därför få betydligt större ekonomiska konsekvenser för läkemedelsföretagen än tidigare, eftersom det kan påverka vilket pris företaget får på den betydligt större amerikanska marknaden.
Tidigare i september publicerades en studie i tidskriften Lancet där forskare räknat på konsekvenserna av USA:s MFN-politik. Vad tar du med dig från den?
– Den bekräftar att företagen tvingas till väldigt tuffa ställningstaganden för att skydda sina investeringar. Forskarna såg att den potentiella förlusten på den amerikanska marknaden kan vida överstiga hela den potentiella intjäningen i ett litet lågprisland som Sverige, säger Sofia Wallström.
Ta del av studien här!
