Den 1 juli 2025 höjdes taket för patienternas egenavgift inom högkostnadsskyddet från 2 900 till 3 800 kronor. Samtidigt ändrades nivåerna i högkostnadstrappan. Ett år senare har den fristående stiftelsen NEPI – som analyserar läkemedelsanvändning i Sverige – undersökt om förändringen påverkade hur mycket läkemedel vuxna hämtade ut.
Patienternas samlade egenavgifter för receptbelagda läkemedel inom förmånen steg från 8,3 till 9,5 miljarder kronor under tolvmånadersperioden efter höjningen, jämfört med året före. Det är en ökning med 14,1 procent. Egenavgifternas andel av den totala läkemedelskostnaden ökade från 18 till 20 procent.
Trots det finner NEPI inget stöd för att höjningen ledde till en tydlig förändring av läkemedelsuttagen. Försäljningsvolymen, mätt i definierade dygnsdoser per 1 000 invånare, ökade med 0,6 procent. Antalet expedieringar minskade med 1,4 procent när dosrecept räknades bort. Räknas dosrecept med ökade antalet expedieringar i stället med 1,4 procent.
– Resultaten visar att läkemedelsuthämtningen i befolkningen som helhet varit relativt stabil efter förändringen av högkostnadsskyddet. En viktig nästa fråga är om reformen har påverkat vissa patientgrupper mer än andra, exempelvis personer med stora läkemedelsbehov eller begränsade ekonomiska resurser, säger Elin Dahlén, analysansvarig på stiftelsen NEPI, i ett pressmeddelande.
Olika i olika läkemedelsgrupper
Analysen bygger på nationella försäljningsdata från E-hälsomyndigheten. NEPI har främst jämfört perioderna juli 2024–juni 2025 och juli 2025–juni 2026, men också analyserat månadsdata för att se om uttagen ändrade nivå eller utvecklingstakt när de nya reglerna infördes.
Uttagen utvecklades olika i olika läkemedelsgrupper. Antalet expedieringar per invånare ökade exempelvis för ADHD-läkemedel och läkemedel för behandling av sköldkörtelsjukdom, medan det minskade för bland annat antibiotika. NEPI drar dock ingen slutsats om att dessa skillnader orsakats av den höjda egenavgiften.
