Bakom Läkemedelsboomen
Läkemedelsexporten rusar – forskningen följer inte samma kurva
ECIPE bedömer att AstraZeneca står för en stor andel av FoU-ökningen efter 2019 men det går inte att kontrollera mot offentlig statistik. Foto: GettyImages

Läkemedelsexporten rusar – forskningen följer inte samma kurva

Svensk läkemedelsexport har vuxit explosionsartat. Samtidigt har företagens satsningar på läkemedelsforskning ökat betydligt långsammare.

9 sep 2026, kl 11:49
0

Annons

En ny rapport från tankesmedjan ECIPE, beställd av branschorganisationen Lif, beskriver utvecklingen som en svensk comeback: exporten nästan tredubblades i dollar 2016–2022, medan företagens svenska läkemedels-FoU växte med omkring 20 procent 2016–2021.

Skillnaden är tydlig. Mellan 2017 och 2023 steg exportens volymindex från 108 till 218, en ökning med 102 procent. Företagens egen läkemedelsinriktade FoU ökade samtidigt från 11,4 till 18,1 miljarder kronor. Det motsvarar 58 procent i löpande priser och omkring 28 procent efter prisjustering.

Ett närliggande mått på FoU-personalen pekar också uppåt. Antalet personer som arbetade med FoU inom läkemedelsindustrin ökade från 1 933 år 2017 till 3 105 år 2023, och antalet årsverken, alltså arbetstid motsvarande heltidsjobb, steg från 1 866 till 2 985. Det motsvarar omkring 60 procent.

Bastian Rake, docent och innovationsforskare vid Göteborgs universitet, varnar för att läsa exportsiffrorna som ett mått på svensk forskning.

– En stark exportbas är normalt bra för sysselsättningen och för att bygga upp kunskap om tillverkningsprocesser. Men den räcker inte för att skapa den kunskap som behövs för att upptäcka nya läkemedel och driva preklinisk och klinisk utveckling. Läkemedelstillverkning bygger på gårdagens och dagens upptäckter. Innovation handlar om morgondagens läkemedel, skriver han.

AstraZenecas andel av ökningen är okänd

ECIPE bedömer att AstraZeneca står för en stor andel av FoU-ökningen efter 2019 men det går inte att kontrollera mot offentlig statistik.

– Vår statistik kan inte bekräfta eller motbevisa ECIPE-rapporten, då vi inte kan redovisa statistiken på så detaljerad nivå, säger Markus Lindvert på Tillväxtanalys om myndighetens statistik över FoU i internationella företag.

AstraZeneca AB redovisade FoU-utgifter på 34,3 miljarder kronor 2023, upp från 14,9 miljarder 2019. Det är mer än SCB:s 18,1 miljarder kronor för läkemedelsinriktad FoU i företag med minst tio anställda.

– De två serierna mäter inte exakt samma sak, skriver Fredrik Erixon på ECIPE.

Serierna har olika geografiska och redovisningsmässiga avgränsningar. Årsredovisningarna visar enligt Erixon inte heller var forskningen har utförts. AstraZenecas andel av svensk läkemedels-FoU går därför inte att räkna fram ur de offentliga uppgifterna.

AstraZeneca har avböjt att besvara Läkemedelsvärldens frågor om sin betydelse för svensk FoU.

Läs också: Nytt lyft för svensk läkemedelsexport

Tre mått på utvecklingen 2017–2023

Exportvolym: Index steg från 108 till 218, en ökning med 102 procent.

Läkemedelsinriktad företags-FoU: Från 11,4 till 18,1 miljarder kronor. Ökningen var 58 procent i löpande priser och omkring 28 procent efter prisjustering med SCB:s BNP-deflator.

FoU-årsverken i läkemedelsindustrin: Från 1 866 till 2 985, en ökning med 60 procent.

Källa: SCB och Läkemedelsvärldens beräkningar med SCB:s BNP-deflator. Exportvolymen och FoU-utgifterna avser SPIN-grupp 21, farmaceutiska basprodukter och läkemedel. FoU-undersökningen förändrades 2023, vilket innebar ett tidsseriebrott, men SCB bedömer att statistiken fortsatt är jämförbar bakåt, även på branschnivå. FoU-utgiftsserien omfattar företag med minst tio anställda.

Previous article Debatt: Inaktuella riktlinjer ger risk för sämre astmavård