Tjock- och ändtarmscancer hör till de allra vanligaste cancerformerna i Sverige, men prognosen är god under förutsättning att sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede. I dag erbjuds allmän screening i hela landet till personer i åldrarna 60–74 år.
Screeningen innebär att individerna vartannat år får hem ett provtagningskit för att lämna ett enkelt avföringsprov. Detta prov analyseras sedan för att upptäcka små mängder blod som inte syns med blotta ögat. Om blod påvisas erbjuds personen en vidare klinisk utredning, vilket normalt sker genom koloskopi.
Risken att dö minskar kraftigt
Stockholm och Gotland var tidigt ute med att införa rutinscreening redan 2008 och nu har 376 511 personer följts i upp till 14 år. Under denna tid registrerades totalt 1 668 dödsfall i tjock- och ändtarmscancer i studiepopulationen.
En tidigare utvärdering av programmet visade att enbart det att få en inbjudan till screening sänkte risken att dö i sjukdomen med 14 procent.
I den nya studien, som publicerats i JAMA Network Open, ser man att enbart inbjudan till screening var förknippad med en 26 procent lägre risk att dö i sjukdomen. För de individer som faktiskt deltog aktivt och skickade in sitt prov var risken att dö i tjock- och ändtarmscancer hela 43 procent lägre.
En tredjedel avböjer testet
Trots att screeningen är avgiftsfri och testmetoden är enkel, väljer ungefär en tredjedel av de inbjudna att inte skicka in något avföringsprov.
– Vår studie visar på vilken betydelse det kan ha att delta i tarmcancer-screeningen, att det faktiskt kan rädda liv, säger Johannes Blom, överläkare och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare, i ett pressmeddelande.
Styrkor och osäkerheter i studien
Forskarna pekar på att studiens främsta styrkor är den stora populationen, den långa uppföljningstiden samt användningen av svenska hälsoregister för datainsamlingen. Samtidigt framhålls att eftersom resultaten bygger på statistiska justeringar för olika typer av snedvridningar, kvarstår vissa osäkerheter i beräkningarna.
Läs också: ”Resultaten kan ändra riktlinjerna vid tarmcancer”
