Grupp A-streptokocker (GAS) orsakar vanligtvis lindriga infektioner som halsont, men kan i sällsynta fall leda till invasiv GAS-infektion (iGAS), ett livshotande tillstånd där bakterien når exempelvis blodet eller lungorna. Trots att tidig antibiotikabehandling ofta debatteras som en förebyggande åtgärd för att förhindra iGAS och minska smitta, visar en ny studie från Göteborgs universitet som publicerats i International Journal of Infectious Diseases att effekten på befolkningsnivå är mycket begränsad.
Ronny Gunnarsson, specialistläkare och professor emeritus vid Göteborgs universitet, har lett studien:
– Viljan att förebygga streptokockinfektioner bör inte längre användas som ett argument för att behandla vanliga halsinfektioner med antibiotika, den strategin är kraftigt överskattad, säger han i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin.
Minimal effekt även i extrema scenarier
Forskarna har kombinerat vetenskaplig evidens med epidemiologiska data från den svenska befolkningen under 2024 för att beräkna effekten av olika behandlingsstrategier. Resultaten visar att även i ett extremt scenario, där alla som söker vård för halsont testas och behandlas, skulle man som mest kunna förhindra 6,7 procent av iGAS-fallen hos barn och 2,8 procent hos vuxna.
– Andelen iGAS-fall som faktiskt kan förhindras med antibiotika är mycket mindre än man kan tro. Våra beräkningar visar att man måste ta svalgprov på mellan 45 000 och 110 000 patienter, och skriva ut upp till 110 000 antibiotikarecept, bara för att förhindra ett enda fall av iGAS, säger Ronny Gunnarsson i pressmeddelandet.
Orsaker till den låga effekten
Det finns flera förklaringar till varför antibiotika fungerar dåligt som smittskyddsåtgärd i detta sammanhang:
- Sent vårdsökande. Många kontaktar vården först efter tre dagar eller senare, då den mest smittsamma perioden ofta redan är över.
- Odiagnosticerad smitta. De flesta som får halsont söker aldrig vård överhuvudtaget.
- Symtomfria bärare. Mellan 15 och 25 procent av iGAS-patienterna smittas av personer som bär på bakterien utan att själva vara sjuka, och som därför inte behandlas med antibiotika.
Risker för vården och framtida fokus
Studien betonar att en sänkt tröskel för testning och behandling skulle innebära en enorm börda för primärvården och tränga undan andra patientgrupper. Det skulle också öka risken för biverkningar från antibiotika.
Forskarna tror vården istället bör lägga sina resurser på att snabbt identifiera tidiga varningssignaler på svår infektion. På längre sikt ses utvecklingen av ett säkert och effektivt vaccin mot streptokocker som den mest lovande vägen för att reducera både sjukdomsfall och antibiotikaanvändning.
