Bristen på hormonpreparat har varit en följetong under flera år, men nu verkar marknaden ha lamslagits totalt. Enligt Maria Wanrud på Läkemedelsverket finns just nu pågående restnoteringar för alla typer av plåster på den svenska marknaden, inklusive samtliga fem styrkor av märket Estradot.
– När plåstren tar slut flyttas tusentals patienter över till andra läkemedel, som till exempel spray, vilket snabbt tömmer de lagren och även sätter press på gel. Det är en kedjereaktion som nu drabbar nästan alla produkter, säger hon.
Maria Wanrud sätter ändå visst hopp till sprayen, där företaget har meddelat att det ska komma delleveranser framöver.
– Det betyder att det kommer att finnas läkemedel i perioder. Men det är svårt att veta i vilka volymer och när de kommer, tillägger hon.
Kraftigt ökad efterfrågan på östrogenläkemedel
Antalet användare av östrogenläkemedel började stiga redan för ett tiotal år sedan i takt med att klimakteriet uppmärksammades allt mer i media. När Socialstyrelsen dessutom uppdaterade sina riktlinjer förra året tog efterfrågan ytterligare fart. Enligt myndighetens statistik behandlas i dag 205 000 kvinnor över 45 år med östrogen, vilket motsvarar drygt åtta procent av åldersgruppen
Samtidigt visar Socialstyrelsens siffror att hormonbehandling är en socioekonomisk markör. Det är nästan fyra gånger så vanligt att kvinnor i välbärgade områden behandlas med östrogen, jämfört med kvinnor i områden med stora socioekonomiska utmaningar.
Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet, befarar att skillnaderna ska bli ännu större när läkemedelsbolagen väljer att lämna högkostnadsskyddet för flera preparat.
– Vi vet att förmågan att söka och få behandling hänger ihop med patientens socioekonomiska status. Att prislappen nu dessutom stiger på preparat som egentligen är relativt billiga gör klyftorna ännu djupare. Det är skamligt att vården inte är mer jämlik än så här, säger hon.
Restnoteringarna hotar patientsäkerheten
Professorn är också oroad över att bristen utgör en fara för patientsäkerheten. Hon menar att ständiga byten mellan plåster, gel och spray skapar missförstånd kring dosering och administrering.
– När vi skriver ut preparat gör vi det utifrån en medicinsk bedömning. Det är direkt patientosäkert när patienter tvingas mixtra med doserna själva för att medicinen är slut, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Eftersom hormonpreparat är receptbelagda krävs det att läkaren har kontakt med sin patient vid byten, vilket också skapar ett orimligt tryck på vården.
– Det tar extremt mycket tid från läkarna och annan vårdpersonal, vilket är oerhört frustrerande.
Östrogentabletter är ingen lösning
Ett alternativ som fortfarande finns tillgängligt i god mängd är östrogen i tablettform, men enligt Angelica Lindén Hirschberg är det ingen universallösning. Tabletterna har andra biverkningar än plåster, gel och spray.
– Tabletter påverkar leverns produktion av proteiner och ökar risken för blodpropp. För många kvinnor är det transdermala alternativet via huden det enda medicinskt lämpliga, säger hon.
Det Läkemedelsverket kan göra när leveranserna sinar är att medge vissa avsteg från regelverket. Maria Wanrud ger exempel:
– Vi kan arbeta med dispenser och licenser, till exempel genom att låta bolag sälja förpackningar med utländsk märkning och bipacksedel. Det räddade en stor del av situationen förra året, men det bygger på att företagen har en produkt och ansöker om dispens. Vi godkänner även ansökningar som gäller plåster till exempel från USA, men det är en process som sker per enskild patient och är relativt omständigt, säger hon.
Professor Angelica Lindén Hirschberg tycker inte att myndigheternas agerande är tillräckligt och efterlyser ett kraftigare statligt ingripande. Hon menar att Sverige är mer utsatt än grannländerna och att nuvarande regleringar har misslyckats.
– Att ett land som Sverige inte klarar av försörjningen är skamligt. Det krävs en översyn och en landsomfattande kontroll över tillgängligheten, säger hon.
Möjlig produktion av hormonläkemedel i Sverige
Efter ett möte med Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i april har regeringen, enligt en artikel i Dagens Nyheter, gett myndigheterna i uppdrag att se över möjligheten att producera hormonläkemedel i Sverige. Ett exempel skulle kunna vara statliga APL, som tillverkar olika typer av läkemedel.
Regeringen uppmanar också myndigheterna att vara mer aktiva i dialogen med leverantörer av läkemedel. Dels ska man informera om möjligheten till snabbgodkännande, dels om möjligheten att få högre ersättning under rådande bristsituation.
