Cirka 15 procent av befolkningen har någon form av migrän, det är betydligt vanligare bland kvinnor än män. Ett fåtal av dessa, cirka en till två procent, lider av kronisk migrän, som kännetecknas av fler än 15 dagar per månad av någon form av huvudvärk där minst åtta av dagarna är med migränsymtom.
Efter två misslyckade behandlingsförsök med anfallsförebyggande behandling rekommenderas dessa patienter avancerade behandlingar med botulinumtoxin eller de nyare CGRP-hämmarna.
Kan hjälpa vid migrän och Hortons huvudvärk
CGRP-hämmarna är monoklonala antikroppar (…mab) riktade mot kalcitonin gen-relaterad peptid (calcitonin gene-related peptide, CGRP) eller dess receptor (…gepant). CGRP är ett protein som har visat sig ha en nyckelroll vid sjukdomar som migrän och Hortons huvudvärk.
Men frågan är vilken behandling som är effektivast? Det har nu en internationell forskargrupp försökt ta reda på genom att genomföra en meta-analys av 43 olika randomiserade, placebokontrollerade studier, omfattande närmare 15 000 patienter. Meta-analysen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Annals of Internal Medicine.
Alla CGRP-hämmare utom en ger effekt
Det visar sig att samtliga av de nyare CGRP-hämmarna, förutom rimegepant (Vydura), har en tydlig och signifikant effekt och minskar antalet dagar med migränsymtom med ungefär två dagar per månad. Rimegepant visar en sämre effekt som inte är statistiskt signifikant och forskarnas slutsats är att den sannolikt inte har någon effekt på antalet migrändagar.
Botulinumtoxin (Botox) visar också en sämre effekt än de verksamma CGRP-hämmarna, men som är statistiskt signifikant, där antalet dagar med migränsymtom minskas med cirka 1,3 dagar per månad.
Förstahandsalternativ vid kronisk migrän
Forskarna konstaterar att effekten av de nyare CGRP-hämmarna får betraktas som måttlig, men att studiens resultat stödjer de senaste riktlinjerna för behandling av kronisk migrän som rekommenderar CGRP-hämmare som förstahands-alternativ vid kronisk migrän.
Meta-analysen försökte även utvärdera äldre behandlingar som topiramat, valproat, fluoxetin och lakosamid, men studierna över dessa läkemedel hade alltför lågt evidensvärde för att det skulle vara möjligt att dra några säkra slutsatser, enligt forskarna.
Källa: Effectiveness and Tolerability of Pharmacologic Prophylaxis for Chronic Migraine Ann Intern Med
