DEBATT. Att introducera nya behandlingar utan att slösa med vårdens resurser reduceras ofta till ett val mellan patient och plånbok. Men med rätt prioriteringar kan Sverige både säkerställa patientnytta, spara pengar och främja innovation. Därför bör vi införa utfallsbaserade betalningsmodeller för avancerade terapier (ATMP:s) – precis som flera andra europeiska länder redan gjort.
Inom blödarsjuka har utvecklingen de senaste åren varit lovande, men också oroande. Nya godkända terapier för hemofili A och B har dragits tillbaka från marknaden, trots att de av akademi och profession beskrivits som vetenskapliga milstolpar. Vår genterapi för hemofili B fick nobben av NT-rådet förra året.
Samtidigt har Danmark och andra EU-länder snabbt infört genterapier genom innovativa avtal mellan läkemedelsföretag och betalare. Sverige har hittills sagt nej – men varför?
Nya betalningsmodeller nödvändiga
En anledning är NT-rådets fokus på “raka rabatter” och regionernas upplevda oförmåga att hantera betalningsmodeller kopplade till effekt eller spridda kostnader över tid. Raka rabatter fyller en funktion, men behöver kompletteras.
Riskdelade, utfallsbaserade avtal måste till för att avancerade terapier ska kunna introduceras. Om andra länder kan sätta upp sådana modeller, kan Sverige också. Utfallsbaserade överenskommelser kan läggas upp på olika sätt:
- Betala först – återbetalning vid utebliven effekt. Företaget betalar tillbaka om behandlingen inte fungerar som förväntat.
- Löpande betalning som stoppas vid uteblivet resultat. Delar av kostnaden betalas årligen men avslutas om behandlingen inte ger planerad effekt.
- Betalning per individ eller grupp. Betalningen kan antingen kopplas till varje patients resultat, eller genomsnittet för en hel patientgrupp.
Läkemedelsföretag och betalare avtalar om villkor och utfall, vilket säkrar ansvarsfull användning av offentliga medel och hanterar osäkerhet vid brist på långtidsdata.
Industrin vill hjälpa till
TLV har lyft fram att patientanvändning och behandlingsresultat ska kunna följas upp vid utfallsbaserade behandlingsmodeller. I vår dialog med NT-rådet har vi dock förstått att infrastrukturen för detta saknas, vilket bromsar införandet av avancerade terapier. Men inom läkemedelsindustrin står vi redo att hjälpa till för att få nödvändiga system på plats. Danmark, med ett liknande sjukvårdssystem som vårt, ligger i framkant och har också sagt sig villiga att dela kunskap med NT-rådet.
Statligt finansieringsansvar behövs
Ytterligare en nöt behöver knäckas. För att införa utfallsbaserade betalningsmodeller måste staten ta ett helhetsansvar. Idag delas läkemedelsfinansieringen mellan stat och regioner, vilket skapar ojämlik tillgång till nya behandlingar. Dyra läkemedel, som avancerade terapier, tynger särskilt små regioners budgetar, och risken finns att billigare alternativ prioriteras. Resultatet blir att patienter kan få olika vård beroende på var de bor. Ett statligt helhetsansvar för finansiering skulle säkra en jämlik vård och göra avancerade terapier tillgängliga för de patienter som verkligen behöver dem.
Forskning och utveckling kostar
Kritiker undrar om det inte är bättre att dumpa priset på dyra nya terapier än att låta år av forskning gå förlorade. Men frågan är mer komplex än så. Utveckling av avancerade terapier, som genterapier, tar ofta 10–15 år, kräver enorma investeringar och många projekt misslyckas sent i processen. Låga ersättningar hotar forskning, produktion och innovation. Utan rättvisa betalningsmodeller stoppas utvecklingen.
Skapa innovation som hjälper patienter
När godkända behandlingar inte används går patienter miste om bättre hälsa, vården får färre verktyg och innovationer tappar genomslag. Det minskar även Sveriges attraktionskraft för kliniska studier och investeringar, i strid med life science-strategins mål om att forskning ska komma patienter till nytta.
I år är det valår och sjukvården är väljarnas viktigaste valfråga. Sverige måste etablera den infrastruktur som behövs för att hantera alternativa betalningsmodeller. Vilket parti tar ledartröjan och ser till att nya terapier når patienterna?
Vi välkomnar en debatt om denna viktiga välfärdsfråga.
Fredrik Sjöö, MD, PhD
Head of Medical Affairs
Stina Johansson, MSc, PhD
Head of Market Access
CSL Behring Sverige och Norden
