Den form av immunterapi som kallas CAR-T-terapi har i tidigare forskning gett lovande resultat som behandling av SLE, systemisk lupus erythematosus. Nu pågår en klinisk prövning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är forskarna för första gången i Sverige ska utvärdera sådan behandling vid SLE.
SLE är en kronisk reumatologisk sjukdom som till 90 procent drabbar kvinnor. Sjukdomen är autoimmun och orsakar ofta smärta och inflammation i flera organ och vävnader. Oftast blir leder, hud, blodkärl och njurar inflammerade, men även nervsystemet, lungorna och hjärtat kan påverkas.
Testas som behandling av SLE
Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och kinderna som gett sjukdomen dess namn – lupus erythematosus betyder ”rött vargbett”. Behandlingen består främst av olika inflammationsdämpande läkemedel.
I vissa fall är sjukdomen svårbehandlad och då saknas i dagsläget effektiva behandlingsalternativ. Förhoppningen är nu att CAR-T-terapi kan bli en lösning för dessa patienter.
CAR-T-behandling användes ursprungligen bara mot cancer, men har nu börjat prövas mot immunologiska sjukdomar.
Det började med cancer
CAR-T-terapi är en immunterapi där immunförsvarets T-celler utrustas med en CAR-molekyl som känner igen ett visst protein (CD19) på ytan av celler som ska bekämpas. CAR är en förkortning av chimeric antigen receptor. CAR-molekylen gör att T-cellerna angriper sina målceller mycket mer effektivt.
När CAR-T-terapi används mot cancer brukar man använda T-celler från patientens eget blod. Det kallas autolog CAR-T. När CAR-T används mot SLE handlar det i stället om allogen CAR-T-terapi. Då tar man pluripotenta stamceller från en donator och låter dem utvecklas till T-celler som sedan behandlas så att de blir utrustade med receptorn CAR.
CAR-T-behandling vid SLE innebär att CAR-T-cellerna riktas mot patientens B-celler som har en viktig roll vid autoimmun sjukdom. De producerar bland annat så kallade autoantikroppar som angriper kroppens egen vävnad. Genom att döda en stor del av B-cellerna verkar man kunna normalisera immunförsvaret.
Patienter från hela landet
Fördelen med denna behandling är att den kan finnas tillgänglig på sjukhus och ges snabbt vid behov.
– Vår förhoppning är att denna behandling ska kunna ge ett långvarigt tillstånd utan symtom och att patienterna inte ska behöva kontinuerlig underhållsbehandling. Studien är ett viktigt steg i utvecklingen av nya, potentiellt sjukdomsmodifierande behandlingar för dessa patienter, säger Dag Leonard, överläkare och docent i reumatologi vid Akademiska sjukhuset, i ett pressmeddelande.
Dag Leonard är huvudprövare i den aktuella studien som genomförs på reumatologen och onkologen/KFUE vid Akademiska sjukhuset. Studien genomförs i samarbete med forskare på Karolinska universitetssjukhuset och riktar sig till patienter från hela landet som kommer att behandlas på de båda sjukhusen.
– Under senare år har flera nya läkemedel blivit godkända för behandling av SLE, men en grupp patienter har fortsatt haft otillräcklig effekt och i vissa fall biverkningar. Vi är därför mycket glada att vi kan erbjuda denna nya möjlighet till behandling.
