Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har granskat tio aktörer inom privat neuropsykiatrisk vård för barn och upptäckt stora brister. Granskningen omfattade vårdaktörer i Stockholm, Göteborg och Örebro. Den gjordes inom ett regeringsuppdrag och redovisas nu i en ny rapport.
I rapporten är IVO:s utredare mycket kritiska mot hur de privata vårdgivarna arbetar med misstänkt ADHD eller andra neuropsykiatriska problem hos barn.
– Vår granskning visar att följsamheten till lagstiftning, riktlinjer och rekommendationer behöver öka för att säkerställa att vården håller god kvalitet. Vi noterar också att flera av de privata vårdgivare som granskats har vårdupplägg och prissättningsmodeller som riskerar att påverka vilka delar av vården som familjer väljer att ta del av, säger Peder Carlsson, avdelningschef på IVO, i ett pressmeddelande.
Privat neuropsykiatrisk vård växer
IVO konstaterar att efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar snabbt växer eftersom allt fler familjer söker hjälp för barn med svårigheter som kan ha neuropsykiatrisk bakgrund. Det har skapat långa köer hos den offentligt finansierade vården och en marknad där privata aktörer erbjuder neuropsykiatrisk vård som finansieras av den enskilde.
IVO har i en riktad tillsynsinsats granskat tio privata vårdgivare inom neuropsykiatrisk vård för barn. Myndigheten har granskat vårdgivarnas neuropsykiatriska bedömningar, utredningar och behandlingar.
I samtliga tio verksamheter hittade IVO olika brister som rör hela vårdkedjan från den första bedömningen till diagnos och behandling. ”Ingen av vårdgivarna uppfyller kraven på en god och säker vård helt”, skriver IVO.
Ser risk för överbehandling
Tillsynen visar bland annat att de privata vårdgivarna i flera fall har satt in ADHD-läkemedel som första eller enda insats vid behandling av ADHD, vilket strider mot nationella riktlinjer och rekommendationer.
ADHD-läkemedel kan, konstaterar IVO, vara ett viktigt komplement till andra rekommenderade insatser som föräldrastöd. Men granskningen visar att barn och deras familjer inte alltid får tillgång till andra insatser som skulle kunna vara tillräckliga utan läkemedelsbehandling.
IVO framhåller här att vårdgivare har ansvar att motverka överbehandling med läkemedel.
Varnar för vårdskador
En annan brist som rör ADHD-läkemedel är att vårdgivarna i vissa fall sätter in dem utan att ställa viktiga frågor och undersöka barnen för att försäkra sig om att läkemedlet är lämpligt. Exempelvis har förskrivare satt in sådan behandling utan att kartlägga eventuell ärftlighet för hjärtsjukdomar och utan att kolla vikt, längd, blodtryck och puls.
Uppföljningen av effekter, biverkningar och justeringar av dos och preparat är inte heller alltid tillräcklig. ”Dessa brister är allvarliga, då de innebär att barn inte får adekvat uppföljning, kanske inte uppnår önskad behandlingseffekt eller i värsta fall riskerar att utsättas för vårdskada”, skriver IVO.
Uppföljning i vår
Myndigheten påpekar även en rad brister i vårdaktörernas utredningar och diagnossättning.
Tillsynen har genomförts genom granskning av patientjournaler, intervjuer med vårdnadshavare samt inspektioner som innefattade intervjuer med personal och ledning. Under våren 2026 kommer IVO att följa upp vårdgivarnas redovisningar av åtgärder för att komma till rätta med konstaterade brister.
