Under 2025 hanterade Läkemedelsverket cirka 60 potentiellt kritiska bristsituationer genom att ta fram aktuella lägesbilder och koordinera informationen till berörda aktörer. Det framgår av myndighetens uppdaterade statistik över restnoteringar.
Antalet potentiellt kritiska läkemedelsbrister med ökad belastning för apotek och hälso- och sjukvård låg därmed kvar på samma nivå som 2024. Men Läkemedelsverket menar att hanteringen av dessa bristsituationer har blivit effektivare.
– Läkemedelsverket bedömer att insatser som samverkansgrupper för läkemedel och proaktiva åtgärder som informationsdelning och uppföljning har bidragit till att begränsa påverkan på tillgången av kritiska läkemedel. Samverkansgrupperna består av sjukvården, myndigheter och företag som tillsammans arbetar för att lösa uppkomna situationer, så som för infusionsvätskor, insulin och cytostatika, säger Luisa Becedas, enhetschef på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
Tiotal bristsituationer särskilt krävande
Ett tiotal av fjolårets bristsituationer krävde att Läkemedelsverket arbetade med dem under lång tid. För att förhindra att patienter blev allvarligt drabbade behövdes långvarig övervakning och samverkan med olika företrädare för vården.
De allvarligaste bristerna under 2025 rörde, enligt den nya statistiken, infusionsvätskor, astmaläkemedel för barn, immunstimulerande medel och vissa antibiotika. I dessa fall fanns det antingen inga alternativa behandlingar eller så var även de läkemedlen svåra att få tag på.
Bristen på infusionsvätskor var en fortsättning på den situation som uppstod hösten 2024. Den berodde på att läkemedelsföretaget Baxter måste stänga sin största fabrik i USA på grund av översvämningar i spåren av stormen Helena, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om. Tillgången på infusionslösningar ökade successivt under 2025.
Även bristen på astmaläkemedel på barn uppstod redan under 2024 och fortsatte under fjolåret.
Fler brister skapade problem
Bland de antibiotika som det blev kritisk brist på förra året var furadantin mot urinvägsinfektioner.
Utöver det allvarligaste bristerna fanns även andra situationer som skapade merarbete och oro. Det handlade till exempel om brist på förpackningar med så kallat brytningstillstånd, som det är tillåtet för apoteken att öppna. Detta skapade problem för maskinell dosdispensering av läkemedel.
Det blev också brist på orala lösningar eller suspensioner av flera läkemedel vilket påverkade små barn och personer med sväljsvårigheter.
Den läkemedelsgrupp där det uppstod brist på flest läkemedel i förhållande till det totala antalet förpackningar i gruppen var läkemedel som används vid behandling av sjukdomar i nervsystemet. Det var bland annat brist på antipsykotiska läkemedel och läkemedel mot beroendetillstånd.
Bättre än 2024
Statistiken visar att den vanligaste orsaken till restsituationer precis som tidigare var tillverkningsrelaterade orsaker, som stod för 59 procent. Därefter följde marknadsrelaterade orsaker (30 procent), distributionsorsaker (9,6 procent) och regulatoriska orsaker (2,2 procent).
Totalt sett är tillgången på läkemedel i Sverige ändå fortsatt god, framhåller Läkemedelsverket. En ögonblicksbild från 2 januari 2026 visar att 5,8 procent av de marknadsförda läkemedelsförpackningarna hade en pågående restsituation (938 förpackningar av totalt 16 047). Vid samma tidpunkt hade ytterligare 1,2 procent en kommande restsituation.
Restanmälningarna minskade också något under 2025 jämfört med 2024. Det var drygt fem procent färre läkemedel som restanmäldes.
– Eventuellt kan minskningen av antalet restsituationer tillskrivas den lägre inflationstakt som råder i Sverige och stärkning av den svenska valutan. En annan positiv faktor har varit de prisjusteringar som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket TLV har genomfört för vissa läkemedel, säger Luisa Becedas.
