Läkemedelsföretaget Pfizer har kommit till sena faser i sitt arbete med att ta fram ett mRNA-vaccin mot influensa. I en fas III-studie jämförde forskare vaccinkandidaten med ett av de vanliga influensavacciner som odlas fram i ägg. Resultaten visar att mRNA-vaccinet gav ett effektivare influensaskydd men också fler biverkningar.
Studien är publicerad i New England journal of medicine.
Ger flexiblare vaccin
Vaccinkandidaten mot influensa bygger på samma teknik som mRNA-vaccinerna mot covid-19. I stället för att som traditionella vacciner innehålla delar av ett dött eller försvagat virus, innehåller mRNA-vaccin syntetiskt mRNA. Det kapslas in i lipidnanopartiklar (utvecklade av Scheelepristagaren Pieter Cullis) och transporteras till sina målceller i kroppen.
Där fungerar mRNA som en instruktion som får cellen att tillverka ett ofarligt, specifikt protein från viruset. Immunförsvaret upptäcker det främmande proteinet och börjar tillverka antikroppar och aktivera T-celler mot det och på så sätt skapas immunskydd mot viruset.
Fördelen med mRNA-tekniken är att det går jämförelsevis snabbt att anpassa vaccinet till de nya virusvarianter som uppstår genom ständiga mutationer. Standardvacciner mot influensa odlas fram i ägg och redan i februari kommer Världshälsoorganisationens expertrekommendation om vilka virusstammar som ska ingå i norra halvklotets influensavaccin kommande säsong.
mRNA-vaccin mot influensa effektivast
Rekommendationen är baserad på en fortlöpande övervakning av den globala influensaaktiviteten. Men om virusstammarna förändras på något avgörande sätt efter februari hinner man inte anpassa de äggodlade vaccinerna efter detta. Detta har exempelvis, som Läkemedelsvärlden rapporterat, inträffat i år när den så kallade undergrupp K av stammen A(H3N2) börjat cirkulera mer än experterna förutsett. Resultatet kan bli ett sämre vaccinskydd än annars.
I den aktuella studien randomiserades 18 476 personer. Hälften fick Pfizers mRNA-vaccin mot influensa och hälften fick ett äggodlat standardvaccin (Fluzone från Sanofi Pasteur).
Båda vaccinerna gav ett gott skydd. I mRNA-gruppen fick 57 personer influensa trots vaccinering och i standardvaccingruppen rapporterades 87 influensafall. Detta var en statistiskt signifikant skillnad som innebär att vaccinkandidaten gav dryg 34 procent bättre skydd än standardvaccinet.
Fler fick reaktioner av mRNA-vaccinet
I båda grupperna förekom milda till måttliga övergående reaktioner mot vaccinet. Sådana reaktioner var vanligast bland dem som fick mRNA-vaccin. Drygt 70 procent fick lokala reaktioner på vaccinationsstället jämfört med drygt 43 procent för standardvaccinet.
Systemiska reaktioner som en kortvarig svag sjukdomskänsla rapporterades av drygt 65 procent i mRNA-gruppen och närmare 49 procent i kontrollgruppen.
Osäker USA-framtid
Nu återstår det att se hur Pfizer går vidare med sitt mRNA-vaccin mot influensa. NBC News rapporterar att den amerikanska hälsoministern Robert F. Kennedys negativa inställning till just mRNA-vacciner kan försämra möjligheterna att få vaccinet godkänt i USA.
I augusti avbröt Department of Health and Human Services finansiering värd nästan 500 miljoner dollar av forskning om mRNA-vacciner. Flera delstater har också lagt fram lagförslag om att förbjuda mRNA-vacciner.
Tidigare i år drog läkemedelsföretaget Moderna tillbaka sin ansökan om godkännande av ett kombinerat mRNA-vaccin mot influensa och covid-19. Det skedde sedan läkemedelsmyndigheten FDA begärt mer data.
