Annons
Kunskapsluckor om ADHD-läkemedel visas i ny studie
Julia Izsak. Foto: Sahlgrenska akademin.

Kunskapsluckor om ADHD-läkemedel visas i ny studie

Barn med undervikt avbryter ofta sin ADHD-medicinering redan det första året. Kan doseringen vara en förklaring?

10 nov 2025, kl 09:50
0

Annons

En ny studie vid Göteborgs universitet visar på kunskapsluckor om ADHD-läkemedel när det gäller att anpassa doseringen efter bland annat patientens vikt. Studien handlar om läkemedlet metylfenidag som är den aktiva substansen i bland andra preparaten Concerta, Ritalin och Medikinet.

Dessa läkemedel i form av tabletter eller kapslar är godkända till barn från sex års ålder och till vuxna. Metylfenidat hjälper hjärnan att reglera koncentration och impulskontroll.

Underviktiga fick högre doser per kilo

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Pediatric drugs, ingick 1 741 barn och ungdomar som påbörjade behandling med metylfenidat när de var 18 år eller yngre. I forskarnas underlag fanns uppgifter om kön, ålder, body mass index (BMI) och läkemedelsdoser. För 612 barn fanns också uppföljning med uppgifter om förskrivning och BMI sex till tolv månader efter behandlingsstart tillgängliga.

Resultaten visar att barn och ungdomar med övervikt eller obesitas fick något högre doser av metylfenidat på sitt första recept. Men när forskarna räknade ut dosen i förhållande till vad patienten vägde såg de i stället att unga med obesitas eller övervikt fick en lägre dos.

För gruppen barn och unga med undervikt var det precis tvärtom. När deras första doser viktjusterades visade det sig att doserna i praktiken var högre än för dem som vägde mer. Det här tyder, menar forskarna, på att läkarna i viss mån försöker anpassa dosen efter barnets vikt, trots att det saknas tydliga rekommendationer att göra så.

Underviktiga avbröt oftare medicineringen

Det var också signifikant vanligare bland barn och ungdomar med undervikt än bland dem med normalvikt att avbryta behandlingen under det första året. Bland dem med övervikt eller obesitas var det tvärtom ovanligare att avbryta behandlingen.

En förklaring till de här skillnaderna skulle enligt forskarna kunna vara läkemedlens kända aptitdämpande sidoeffekt som kan leda till viktnedgång. För den som väger för lite är denna biverkning ofta något negativt medan det kanske kan vara tvärtom för den som väger för mycket.

Forskarna studerade också hur förskrivarna justerade doserna under den fortsatta behandlingen efter det första receptet. De såg att de absoluta dosökningarna var högst hos unga med obesitas och lägst hos dem med undervikt. Flickor fick då också högre doser än pojkar, både i absoluta tal och viktjusterat. Även patientens ålder påverkade doseringen, de över tolv år fick högre absoluta men lägre viktjusterade doser än yngre barn.

Vill fylla kunskapsluckor

Forskarna menar att resultaten visar på ett stort behov av fortsatt forskning för att förbättra kunskapen på området. De efterlyser ytterligare studier om hur dosering påverkar effektivitet och säkerhet vid medicinering med metylfenidat hos barn.

– Det finns stora kunskapsluckor kring läkemedelsbehandling till barn och ungdomar, säger Julia Izsak, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

– Våra resultat understryker hur viktigt det är att ta hänsyn till barnens individuella förutsättningar när behandling med ADHD-läkemedel inleds och följs upp. Genom fortsatt forskning hoppas vi kunna bidra till mer träffsäkra behandlingsstrategier för barn och ungdomar med olika viktstatus.

Previous article Unga behövs i kampen mot antibiotikaresistens!
Nästa artikel Medicinteknik blir eget område på LV