Svenska läkaresällskapet, SLS, är i ett remissvar starkt kritiskt mot förslaget att införa en ny kategori av receptfria läkemedel, ett så kallat farmaceutsortiment. SLS anser att den rapport som Läkemedelsverket i fjol publicerade med förslag om ett farmaceutsortiment inte räcker som underlag för ett beslut. Alltför många frågor är obesvarade i rapporten, menar SLS.
– Utredningen visar inte på någon tydlig nytta eller hur eventuella fördelar står i relation till samhällsprioriteringar och kostnader, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande för Svenska läkaresällskapet, i ett pressmeddelande.
Farmaceutsortiment ska öka tillgänglighet
Som Läkemedelsvärlden rapporterade föreslog Läkemedelsverket att myndigheten ska få rätt att avgöra vilka läkemedel som kan ingå i ett farmaceutsortiment. Det ska vara läkemedel som kan göras receptfria under förutsättning att apoteken säljer dem på ett särskilt sätt. Ett krav är att man förvarar dem oåtkomligt för kunderna. Och ett annat krav är att en receptarie eller apotekare (båda farmaceuter) ger kunden rådgivning med hjälp av ett produktspecifikt material som Läkemedelsverket ska godkänna.
Läkemedelsverket menar att detta är en möjlighet att öka tillgängligheten till vissa läkemedel. Det ska vara frivilligt för apotek att saluföra den nya specialkategorin av receptfritt. Och för att ett läkemedel ska hamna i kategorin måste läkemedelsföretaget ansöka om det.
Läkemedelsverket pekade inte ut vilka produkter som kan passa för ett framtida farmaceutsortiment av receptfria läkemedel. Ett läkemedel som redan blivit receptfritt med krav på särskild rådgivning är överdosmotgiftet naloxon.
Efterlyser konsekvensanalys
Förslaget är ute på remiss till och med i dag och 36 remissvar har hittills kommit. Ett mycket kritiskt remissvar kommer från Svenska läkaresällskapet. En av invändningarna från SLS gäller själva benämningen på den föreslagna nya kategorin av receptfria läkemedel. Ordet farmaceutsortiment ”underlättar inte förståelsen för konsumenter som vänder sig till apotek för att köpa receptfria produkter” skriver SLS och föreslår i stället termen rådgivningssortiment.
Läkaresällskapet delar inte heller Läkemedelsverkets uppfattning att ett sådant sortiment kan frigöra resurser i vården från de med enklare behov till patienter med större behov. ”För att frigöra resurser krävs att personer som idag söker sjukvård istället skulle vända sig till apoteket för att köpa receptfria läkemedelsartiklar. Denna förhoppning är inte utredd och SLS bedömer att detta inte är ett troligt scenario”, skriver organisationen.
I remissvaret efterlyser SLS en ingående analys av vad ett farmaceutsortiment kan få för konsekvenser bland annat när det gäller kostnader för dem som berörs och för vårdresurser.
Ser risker för missförstånd
SLS framför också farhågor för att det finns risk för olika missförstånd om ett farmaceutsortiment införs och för att nödvändig vård kan bli fördröjd. Remissvaret betonar att det måste vara tydligt att rådgivningen handlar om egenvård och inte sjukvård.
”Det är avgörande att kunder tydligt förstår att det är kunden själv som måste fatta beslut om behandling eller söka sjukvård.”
En annan punkt i det kritiska remissvaret är att apotekslokalerna inte erbjuder tillräcklig avskildhet för rådgivning om hälsa. Ytterligare punkter är att de som ska ge råden inte bör certifieras av apoteksaktörerna själva och att det behövs oberoende forskning som följer upp införande av ett farmaceutsortiment.
– Vår bedömning är att det finns potential att stärka egenvårdsrådgivningen, men beslut om ett nytt receptfritt rådgivningssortiment måste i likhet med andra insatser baseras på evidens samt etiska principer, säger Catharina Ihre Lundgren.
