Från och med ansökningsperioden för höstterminen 2026 ändrar Uppsala universitet behörighetskraven för receptarieprogrammet. Kravet på separata gymnasiekurser i kemi, fysik och biologi ersätts med krav på betyg i naturkunskap 2. I ett debattinlägg hos presskollegan Svensk farmaci syntes nyligen stark och upprörd kritik mot förändringen, kritik som de programansvariga senare bemötte.
Men är det verkligen så klokt att ta bort kemikravet? Behöver receptarier inte kunna sin kemi? Läkemedelsvärlden ställde frågan Emma Lundkvist, programsamordnare för receptarieprogrammet vid Uppsala universitet.
– Jo, visst är det viktigt för en receptarie med goda kemikunskaper. Men man behöver inte kunna allt när man börjar på programmet. Det är vårt ansvar att se till att man får lära sig det man behöver under utbildningen, svarar hon.
– Det är behörighetskraven för inträde till utbildningen och inte kunskapskraven för examen som ändras. Det här är en harmonisering med vad som gäller för exempelvis sjuksköterskeprogrammet.
Omarbetar receptarieprogrammet
Varför gör ni den här förändringen?
– Det har visat sig att den formella behörigheten inte är en garant för specifika förkunskaper. Vi har länge varit bekymrade över en utveckling där många studenter på receptarieprogrammet i dag har det tufft att klara utbildningen. Framför allt har de svårt med kemiämnena och även med cellbiologi. Vid en utvärdering av programmet 2024 såg vi att mindre än 15 procent hade kunnat ta sin examen inom de tre år som är tänkt.
– Därför har vi redan påbörjat en omarbetning av programmet som innebär att vi på olika sätt ger studenterna mer stöd att lyckas med studierna. Och därmed har även andra studentgrupper än de som läst naturvetenskapligt program på gymnasiet förutsättningar att klara programmet. Vi är övertygade om att en motiverad student som gått exempelvis samhällsprogrammet eller vård- och omsorgsprogrammet kan bli en utmärkt receptarie.
Hoppas på ökat söktryck
Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om en trend där det blivit allt svårare att fylla utbildningsplatserna på receptarieprogrammet. Och där en del av dem som kommer in ser den treåriga receptarieutbildningen som ett steg på vägen mot det verkliga målet som för dem är att bli apotekare. Emma Lundkvist hoppas att de ändrade behörighetskraven ska bidra till att motverka den här trenden och öka intresset för receptarieyrket.
– Vi har starka förhoppningar om att detta ska ge oss fler motiverade sökande. Vi vill göra det möjligt för fler att upptäcka det här yrket, säger hon.
Uppsala är hittills det enda lärosätet med receptarieutbildning som ändrar behörighetskraven på det här sättet. Varför?
– Vi har en bra dialog mellan lärosätena och de andra har visat en försiktig nyfikenhet på vårt beslut, men hittills är vi ensamma om det. Övriga kanske avvaktar och låter oss testa.
Framhåller samhällsansvar
Vad säger du om kritiken att ni riskerar att urholka utbildningens kvalitet?
– Det är bra att det blir debatt, vi vill gärna ha ännu mer debatt. Men vi kommer inte att sänka kvaliteten. På det här sättet tar vi vårt samhällsansvar för kompetensförsörjningen och anpassar utbildningen till behoven hos apoteksbranschen, regionerna och andra stora arbetsgivare.