Nu är analytikerna på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, klara med den hälsoekonomiska bedömning av Leqembi (lekanemab) som NT-rådet inväntar. Som Läkemedelsvärlden rapporterat har NT-rådet tidigare sagt att TLVs bedömning behöver vara klar innan regionerna på allvar kan börja prisförhandla med läkemedelsföretaget Eisai om Leqembi.
TLV skriver i sin rapport att det finns mycket hög osäkerhet i det hälsoekonomiska underlag som utvärderingen bygger på. TLV redovisar därför två olika scenarioanalyser. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (qualy) uppgår till cirka 3,6 miljoner kronor i scenarioanalys 1 och 4,3 miljoner kronor i scenarioanalys 2.
Obesvarade frågor om Leqembi
Leqembi är avsett för behandling av vuxna patienter med lindrig kognitiv störning och lindrig demens på grund av Alzheimers sjukdom. Läkemedlet godkändes av EU-kommissionen tidigare i år och är ett av de två första Alzhimerläkemedlen som påverkar själva sjukdomsprocessen. Det andra är Kisunla (donanemab) som även det är EU-godkänt och ska bli föremål för beslut hos NT-rådet, regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier.
TLV konstaterar i sin bedömningsrapport att kliniska studier visar att Leqembi minskar nivåerna av sjukdomsframkallande amyloida plack (proteinansamlingar) i hjärnan. Myndigheten framhåller även att resultaten visar att lekanemab bromsar försämringen av den kognitiva funktionen.
Men samtidigt finns det många frågor som ännu är obesvarade, menar TLV. En är hur länge behandlingseffekten kvarstår. En annan är vad som händer när behandlingen avslutas, har patienten en fortsatt behandlingseffekt då?
Lämnar vidare till NT-rådet
Något annat som TLV menar är mycket osäkert är hur stora kostnaderna i vården blir för att införa Leqembi. Terapin ges i form av infusioner och kräver att patienten regelbundet besöker en mottagning för att få behandling. Dessutom kommer ett införande av denna behandling sannolikt att leda till att fler söker vård för demensutredning, vilket också ökar kostnaderna.
Något som har en kostnadsdämpande effekt är att behandlingen gör att sjukdomen utvecklas långsammare så att det tar längre tid innan patienten behöver särskilt boende.
– TLV:s rapport beskriver hur nyttan med behandlingen förhåller sig till de kostnader som behandlingen medför, det vill säga om det är kostnadseffektivt. Det finns osäkerheter i underlaget, så som vilken nytta behandlingen ger på längre sikt och vad det kostar att ge läkemedlet på sjukhus, säger Martin Moberg, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.
– Vi lämnar nu över rapporten till NT-rådet som kommer att göra en sammanvägd bedömning och ta fram en rekommendation till regionerna om läkemedlets användning.
Patientgruppens storlek hemlig
Godkännandet av Leqembi gäller patienter med tidig Alzheimers sjukdom som inte är bärare av genen ApoE4 eller bara har den i enkel uppsättning. Hur många svenska patienter som skulle vara aktuella för behandlingen är sekretessbelagt i bedömningsrapporten. Men TLV citerar en studie som visar att cirka 13 procent av alla med en demensdiagnos skulle kunna omfattas.
I rapporten redovisar myndigheten också hur utfallet av prisförhandlingarna kan påverka den hälsoekonomiska kostnaden. Prissänkningar jämfört med listpriset ger en kraftig påverkan på kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår.
TLV kommenterar också att den utbyggda vårdkapacitet som krävs för att införa Leqembi ”kan ge undanträngningseffekter som innebär att annan vård får nedprioriteras”. Alternativet skulle vara att göra stora extrainvesteringar. Denna typ av kostnader är inte inräknade i TLVs hälsoekonomiska analys.
