Forskarna bakom en ny klinisk studie av antiviral terapi mot mpox understryker att deras resultat är en tydlig signal om att nya läkemedel behövs. I studien utvärderade de tekovirimat, det enda godkända antivirala läkemedlet mot mpox som finns tillgängligt i Europa och USA.
Studien genomfördes vid sammanlagt 49 kliniker i sju länder. Drygt 400 patienter randomiserades till behandling med antingen tekovirimat eller placebo. Analysen av resultaten visade ingen skillnad mellan grupperna och således ingen behandlingseffekt av tekovirimat. Studien är publicerad i New England journal of medicine.
Terapi mot mpox behövs
Det finns två olika typer av mpox-virus, klad 1 och klad 2, som i sin tur delas upp i klad 1a och klad 1b respektive klad 2a och klad 2b. Åren 2022–2023 pågick ett globalt utbrott av klad 2b, och mpox klad 2b cirkulerar fortfarande globalt. Sedan hösten 2023 pågår ett utbrott av mpox klad 1 i Demokratiska republiken Kongo. Det har spridits till allt fler länder i Afrika och även rapporteras i andra delar av världen, bland annat Europa, under 2025.
Vaccinering ger ett bra skydd mot mpox i de flesta fall, men det finns även ett behov av antiviral terapi mot mpox för ovaccinerade som smittas och personer som inte får tillräckligt skydd av vaccinerna. Tekovirimat är det hittills enda godkända antivirala läkemedlet mot sjukdomen.
Tekovirimat är godkänt i EU mot mpox och de närbesläktade virussjukdomarna smittkoppor och kokoppor. Godkännandena är dock inte baserade på kliniska studier av smittade människor utan på djurstudier och studier av hur läkemedlet fungerar i människokroppen.
Inga skillnader mellan grupperna
Men nu grusas förhoppningarna att tekovirimat ska ha effekt mot mpox allt mer. I fjol publicerades, som Läkemedelsvärlden rapporterade, en klinisk studie som visade att läkemedlet är verkningslöst mot mpox klad 1. Den nu aktuella studien visar sammanfattningsvis att detsamma gäller mpox klad 2.
De som fick tekovirimat hade lika många och svåra symtom som placebogruppen och läkningen gick lika snabbt i båda grupperna. Dag 29 var alla hud- och slemhinneförändringar läkta hos fyra av fem oavsett behandling.
Även säkerhetsmässigt var resultaten likvärdiga. Inga dödsfall inträffade i studien.
