Trots att sepsis, eller blodförgiftning, är ovanlig hos nyfödda i Sverige behandlas omotiverat många med antibiotika på vissa håll i landet.
Skillnaderna är mycket stora, upp till femfaldiga, mellan olika sjukhus och områden i Sverige. Och detta utan att det återspeglas i lägre dödlighet eller förekomst av sepsis.
Det visar en ny svensk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Archives of Disease in childhood: Fetal & neonatal edition.
– Vi måste öka medvetenheten om överanvändning av antibiotika och bli bättre på att särskilja infekterade barn från oinfekterade, säger forskaren och barnläkaren Johan Gyllensvärd i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Nyfödda extra känsliga för antibiotika
Sepsis orsakas av av immunförsvarets reaktion på en infektion och är potentiellt livshotande. Behandling behöver sättas in direkt.
Överanvändning ökar risken för spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Dessutom stör antibiotika bakteriefloran, som är extra känslig hos nyfödda. Att exponeras för antibiotika tidigt i livet har visat sig ha koppling till ökad risk för sjukdomar som obesitas, diabetes och astma. Alltför flitig antibiotikaanvändning ökar också tiden barnet måste vara kvar på sjukhus.
Stora skillnader mellan regioner och sjukhus
Den nya studien bygger på data från över en miljon barn födda mellan 2012 och 2020. Forskarna undersökte hur hög andel av nyfödda som gavs antibiotika under första levnadsveckan, en internationellt dominerande måttstock.
I västvärlden är målet att inte överstiga en procent behandlade barn, med bibehållen låg sepsisförekomst och dödlighet.
Traditionen ”sitter i väggarna”
Trots att Sverige generellt har låg antibiotikaanvändning i ett internationellt perspektiv avslöjar studien stora variationer, både mellan regioner och enskilda sjukhus.
Västra Sverige hamnar högst i antibiotikaanvändning, följt av norra Sverige, sydöstra Sverige, södra Sverige, mellersta Sverige och östra Sverige. Västra Sverige låg på 3,0 procent och östra Sverige på 1,3 procent. Alla storregioner låg under en promille i sepsisförekomst.
Skillnaderna blir ännu tydligare på sjukhusnivå. 37 sjukhus med neonatalenheter ingick i studien där antibiotikabehandling varierade mellan 0,9 och 4,3 procent av de nyfödda.
– Tröskeln för insättning av antibiotika varierar, vilket delvis kan förklaras av hur hög förekomsten är, men också med vad som sitter i väggarna. Det bygger mycket på kultur och tradition på de olika sjukhusen, säger barnläkaren och forskaren Johan Gyllensvärd i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Låg användning av antibiotika – låg risk
Det saknas också koppling mellan hög antibiotikaanvändning och låg spädbarnsdödlighet. Exempelvis hade östra Sverige både lägst antibiotikaanvändning, lägst förekomst av sepsis samt näst lägst dödlighet.
Två sjukhus i västra Sverige som hade den högsta antibiotikaanvändningen i landet. Dessa hade högre förekomst av sepsis jämfört med sjukhus som inte behandlade nyfödda med antibiotika i lika hög utsträckning.
Forskarna framhåller att studien visar att målet att under en procent av de nyfödda ska behandlas med antibiotika går att nå utan att det hotar barnens hälsa.
Det finns svenska sjukhus där förekomsten av antibiotikabehandling är 0,9 och 1 procent, vilket är lågt i ett internationellt perspektiv. Dessutom hade dessa sjukhus låg förekomst av sepsis och rapporterade ingen dödlighet alls relaterad till sepsis.
– Den här studien bidrar till att lyfta fram goda exempel och visar att det är möjligt att ha en behandlingsandel på en procent eller lägre av alla nyfödda, med bibehållen låg sepsisfrekvens och mortalitet, säger Johan Gyllensvärd.
Forskarna efterlyser åtgärder
Forskarna bakom studien slår fast att de stora skillnaderna i antibiotikaanvändning inte beror på sjukdomsförekomst och kräver därför förändring.
De uppmanar till att minska onödig antibiotikaanvändning genom att införa systematiska öppna jämförelser och antibiotikastyrningsprogram (AMS) som kan identifiera och sprida bästa praxis inom neonatalvården.
Även kliniska beslutsstöd behöver utvecklas som kan hjälpa vårdpersonal att snabbare och säkrare skilja mellan infekterade och oinfekterade nyfödda.
Forskarna anser att riktade insatser, uppdaterade riktlinjer och spridning av goda exempel kan minska antibiotikaanvändningen. Något som både skyddar de nyföddas hälsa och bidrar till kampen mot antibiotikaresistens.
