I dag fortsätter Magnus Gisslén kritisera Folkhälsomyndigheten och utveckla varför han säger upp sig som statsepidemiolog.
I ett nytt inlägg på Linkedin uttrycker han ett ansvar att lyfta fram de allvarliga brister han menar finns inom myndigheten. Inlägget, det första av fyra, har rubriken ”Bristande medicinsk och epidemiologisk kompetens”.
– I dag finns alltså inte en enda läkare eller person med djupare medicinsk kompetens i Folkhälsomyndighetens ledningsgrupp, säger han och fortsätter:
– Frånvaron av smittskyddskompetens och medicinsk expertis är djupt problematisk. Att detta har tillåtits ske är obegripligt.
Har tappat förtroendet för myndigheten
Under gårdagskvällen meddelade Magnus Gisslén att han lämnar sitt uppdrag, via en artikel på DN Debatt och ett videoinlägg på sin egen Linkedin – något som snabbt väckte stor uppmärksamhet.
Han förklarar att han tappat förtroendet för Folkhälsomyndigheten och oroas över dess kapacitet att hantera en framtida pandemi.
I dagens uppföljande inlägg ger han en djupare bakgrund och är särskilt kritisk till myndighetens ledning som han anser saknar medicinsk utbildning.
Magnus Gisslén beskriver hur han själv varit ”mycket aktiv” i att driva frågan om stärkt medicinsk kompetens på myndigheten. Samtidigt har hans roll statsepidemiolog, där han enbart varit rådgivande och inte haft beslutsmandat, varit en frustration:
– Sverige behöver en stark och kunnig smittskyddsmyndighet för att stå väl rustat inför nästa pandemi. Då krävs bland annat att statsepidemiologen, förutom att ha en bred och djup infektionsmedicinsk kompetens, också har en tydlig roll, med rejält inflytande och mandat att fatta medicinskt grundade beslut.
Betonar läkarnas tidigare roll
Enligt Magnus Gisslén var en viktig anledning till att Sverige klarade covid-19-pandemin relativt väl att besluten då grundades på vetenskap och medicinsk erfarenhet. Under den tiden fanns flera läkare i ledningen:
– Infektionsläkaren Anders Tegnell var statsepidemiolog och chef.
– Läkaren Karin Tegmark Wisell ledde mikrobiologiavdelningen och var biträdande statsepidemiolog.
– Den dåvarande generaldirektören Johan Carlsson var också infektionsläkare.
Beskriver hur ledande läkare fått sluta
Gisslén beskriver hur Folkhälsomyndigheten successivt gjort sig av med läkare i ledande positioner.
När Anders Tegnell lämnade sin post togs chefsrollen och mandatet från statsepidemiologen bort. Karin Tegmark Wisell ersattes som generaldirektör och fick en ny tjänst som ambassadör för global hälsa, vilket Gisslén beskriver som ”märkligt”. Med Olivia Wigzell som ny generaldirektör försvann, enligt honom, den sista medicinska kompetensen från ledningsgruppen.
– Utan tillräcklig medicinsk kunskap saknas förmågor att förstå och värdera medicinska ställningstaganden. Resultatet blir att mindre relevanta eller i sammanhanget perifera frågor ibland ges oproportionellt stort utrymme medan viktiga smittskyddsfrågor hamnar i skymundan.
– Inte för att de saknar betydelse utan för att de är mer komplexa och svårare att ta till sig för en medicinsk lekman.
– Men det saknas både insikt och vilja till förändring.
Tycker att beredskapen brister
Magnus Gisslén riktar också kritik mot Olivia Wigzell, som han beskriver som den enda generaldirektören i myndighetens historia utan läkarutbildning.
– Det hade möjligen kunnat fungera, men bara om hon hade sett till att omge sig med stark medicinsk kompetens. Och så är inte fallet.
Han menar att Folkhälsomyndighetens avsaknad av egen forskning på högre nivå har bidragit till kompetenstappet. I kontrast lyfter han fram de nordiska grannländernas arbete inom smittskydd och pandemiberedskap som mer ambitiöst och framsynt.
– Bristen på medicinsk expertis gör att beredskapen inom stora delar av myndigheten är otillräcklig. Jag är oroad över myndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi. Och då ska vi komma ihåg att det inte alls är osannolikt att nästa pandemi blir betydligt allvarligare än den vi precis gått igenom, säger han.
Anser att problemet ligger hos ledningen
Han påpekar också att det finns många duktiga medarbetare på Folkhälsomyndigheten.
– Problemen ligger inte där utan i brist på ledarskap och medicinsk expertis.
Som ett konkret exempel nämner han Folkhälsomyndighetens tillbakadragna rekommendationer kring provtagning och behandling av halsfluss, som Läkemedelsvärlden berättat om.
Folkhälsomyndigheten ville att primärvården skulle provta och behandla fler för halsfluss. Detta för att minska antalet som får ovanliga men oerhört allvarliga streptokockinfektioner som orsakar blodförgiftning eller vävnadsdöd, nekros.
Men ungefär åtta månader efter att rekommendationerna kom avpublicerades de.
– Trots att rådet var väl förankrade i vetenskap och syftade till att minska smittspridning, ett av myndighetens kärnuppdrag. Jag kommer att berätta mer senare, lovar Magnus Gisslén i videon.
Anser att han blev för obekväm
Statsepidemiologen förklarar att hans engagemang för medicinsk och vetenskaplig kompetens gjort honom så obekväm på myndigheten att de vill att han slutar.
– Jag har därför valt att säga åt mig själv. Jag kommer nu att återvända till mitt arbete som infektionsläkare och forskare.
Folkhälsomyndigheten svarar
Folkhälsomyndigheten svarade först endast kortfattat på kritiken från den avgående statsepidemiologen. Till Aftonbladet skrev enhetschefen Ellen Jones att han får lämna uppdraget på grund av ”olika uppfattningar om vad rollen innebar och vad som förväntades”. Han blev erbjuden en annan roll på myndigheten, men tackade nej.
Enligt ett summariskt pressmeddelande på Folkhälsomyndighetens hemsida tackar enhetschefen Ellen Jones Magnus Gisslén för hans insatser. Vidare meddelas att överläkare och docent Erik Sturegård blir tillförordnad statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten från den 1 september.
Läkemedelsvärlden har sökt Folkhälsomyndigheten där pressekreterare svarar att de inte har möjlighet att kommentera. I stället hänvisar myndigheten till en replik på DN Debatt som publicerades under tisdagen.
I debattrepliken skriver generaldirektör Olivia Wigzell och andra ur ledningen att statsepidemiologens påståenden om att myndigheten inta har tillräcklig kompetens för sitt uppdrag inte stämmer.
”Vi kan försäkra att vi på myndigheten har en hög medicinsk och akademisk kompetens, och utvecklar arbetssätt som gör oss till den framåtlutade och handlingskraftiga myndighet som Sverige behöver”, skriver cheferna.