Sverige är i dag långt ifrån självförsörjande när det gäller blodplasma för läkemedelsframställning. Exempelvis täcker insamlingen bara en femtedel av behovet av immunglobuliner – läkemedel som är livsviktiga vid immunbrist, autoimmuna sjukdomar och vissa neurologiska tillstånd.
När det gäller albumin som läkemedel från blodplasma, ofta kallat humant albumin eller plasmaprotein, landets självförsörjningsgrad omkring 50 procent. Det används exempelvis vid blödningar, brännskador och vissa leversjukdomar.
Vårt land är beroende av internationell import av blodplasma för läkemedelsframställning, främst från USA.
– Det utgör förstås en stor sårbarhet – både för vården i fredstid och för beredskapen i kris eller krig, säger Anna Aldehag, enhetschef för Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Därför föreslår Socialstyrelsen och Läkemedelsverket en rad åtgärder för att stärka försörjningen i en färsk rapport till regeringen.
Riskerar att bli utan blodplasma
De båda myndigheterna har utrett hur Sverige kan öka insamlingen av plasma för läkemedelstillverkning.
Att behandla en enda patient kräver stora mängder plasma – runt 130 donationer för ett års behandling vid primär immunbrist och upp till 1 200 donationer för en person med hemofili.
Som Läkemedelsvärlden rapporterade föreslog Socialstyrelsen i höstas en ny nationell blodorganisation för att stärka tillgången på blod och blodkomponenter.
Frågan om bristen på inhemskt framställd blodplasma fick ett eget fokus, eftersom den har så stor betydelse för läkemedel och Sveriges beredskap.
– Resultatet i rapporten är tydligt. Sverige är inte självförsörjande på blodplasma när det gäller tillverkning av läkemedel. Och utan en långsiktig strategi riskerar landet att stå utan tillgång när det är dags för nästa kris, säger Lisa-Mari Mörk, utredare på Socialstyrelsen.
Vill att en ny blodorganisation ska ansvara
Utöver att bristen på inhemsk blodplasma gör Sverige sårbart ökar också de internationella kraven. EU:s nya humanmaterialförordning, som började gälla förra året, ställer krav på medlemsstaterna att öka kapaciteten när det gäller kritiskt humanmaterial som blodplasma för läkemedelstillverkning. Det är också viktigt när Sverige är med i Nato.
En samordnad nationell strategi är avgörande, enligt myndigheterna. De vill att en ny nationell blodorganisation ska få ansvar för landets produktion av blodplasma.
Sverige saknar nationella mål, strategi och organisation för landets plasmaförsörjning.
– Det är viktigt att Sverige ökar sin självförsörjningsgrad avseende plasma för läkemedelsframställning, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. För detta krävs en tydlig nationell strategi där målbild och ansvarig nationell aktör klargörs för att öka insamlingen på ett samordnat och effektivt sätt, säger My Moberg, direktör för verksamhetsområde tillstånd vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
Behovet av blodplasma ökar
År 2 000 var Sverige självförsörjande på blodplasma för läkemedelstillverkning. Sedan dess har blodverksamheterna minskat leveranserna av blodplasma med över 50 procent.
Bara de senaste fyra åren har minskningen av mängden blodplasma som går till läkemedelsframställning minskat med 12 procent. Detta samtidigt som behovet av blodplasma ökar.
I dag är insamlingen av blodplasma utspritt på 21 blodverksamheter och och 72 olika blodcentraler. De flesta samlar in plasma för direkt användning i vården, bara ett fåtal samlar in för läkemedelsframställning.
Regionernas blodverksamheter anser, enligt rapporten, att finansieringen är avgörande. Plasmainsamling är helt enkelt inte lönsamt.
Ge blodplasma på arbetstid
Myndigheterna lyfter fram flera åtgärder som går att genomföra snabbt. Att lämna blodplasma tar fyra gånger längre tid än att ge blod. Dessutom är det inte möjligheten att donera blodplasma inte lika känd.
Därför föreslår de exempelvis informationskampanjer om hur viktigt det är med plasmadonation, möjlighet för donatorer att ge blodplasma på arbetstid samt utökade öppettider. De vill även att blodverksamheterna tar fram lokala planer för hur de ska öka plasmainsamlingen.
Enligt de nya europeiska riktlinjerna, som Läkemedelsvärlden rapporterat om, kan donatorer ge blodplasma oftare än de tidigare gränsen på varannan vecka. Även det kan öka tillgången på blodplasma.
Effektivare med central organisation
Men för att Sverige ska kunna öka sin självförsörjning på allvar kräver myndigheterna en nationell strategi och en tydligt ansvarig organisation.
Det kräver både politiska beslut och resurser.
En nationell strategi bör innefatta tydlig ansvarsfördelning, nationella mål för självförsörjning och finansiering av en utbyggd insamlingsverksamhet. Myndigheterna föreslår även att en samordnad upphandlingsmodell som kopplar insamlingen till vårdens behov av läkemedel och ett uppföljningssystem som följer både insamlad plasma och förbrukning.
Myndigheterna anser att en centraliserad organisation skulle effektivisera insamlingen. Då kan den förläggas till de platser där det finns flest potentiella givare.
