DEBATT/KOMMENTAR. Jag har med intresse läst debattartikeln i Läkemedelsvärlden om leverbiverkningar av växtbaserade egenvårdsmedel. Artikeln tar upp ett viktigt ämne, men saknar en del information som är viktig att känna till.
Ja, ökad kunskap behövs
Alla hälsometoder med effekt kan ha bieffekter. Det gäller mer eller mindre i alla situationer, även där tillskotten används för att kompensera för kända eller misstänkta bristtillstånd. Ett exempel där kan vara Sveriges vanligaste kosttillskott: Jodsalt.
Bakgrundsmaterialet till debattartikeln i LmV är baserat på en litteraturstudie gjord av en läkare i USA. Regelverket där är annorlunda och flera av kosttillskotten där är inte rekommenderade i Sverige. Vi har dock en ökad införsel av kosttillskott och läkemedelsnära växbaserade substanser från länder inom och utom Europa, så man kan räkna med att vi kommer att stöta på dessa även i den svenska sjukvården i ökande grad. Ökad kunskap om kontrollinstanser och säkerhet är därför nödvändig.
Leverpåverkan kan vara svår att diagnosticera. Symtomen utvecklas kanske först efter flera veckor och det finns kända individuella skillnader. Det finns till exempel en del sällsynta genetiska varianter beträffande leverns funktion som gör att vissa substanser kan samlas i levern i ökad grad.
Lång egen erfarenhet
Min egen erfarenhet av växtbaserade egenvårdsmedel och naturläkemedel sträcker sig över flera decennier. Jag har bland annat arbete på hälsohem och varit ordförande och styrelsemedlem i Föreningen för integrativ medicin.
I mitt arbete som rehabiliteringsläkare har jag uppskattat möjligheten att stötta mina patienter i att tillämpa egenvård i ökad utsträckning samt medverka till ökat patientengagemang.
De senaste åren har jag också varit en av referenspersonerna för Livsmedelsverkets utbildning i kosttillskott och växtbaserade medel, främst riktad till kommunernas inspektörer.
Råd för säkrare egenvård
Det finns några principer som man kan tillämpa för att öka säkerheten vid egenvård med kosttillskott och växtbaserade läkemedel. Här är tips som jag själv ger till patienter som använder växtbaserade läkemedel:
- Jag rekommenderar ofta att mina patienter beställer en blodkemisk undersökning, ”multitest”, som även innefattar leverstatus. Då har man i alla fall ett utgångsläge. I vissa fall kan man få testerna via den allmänna sjukvården, men tar man tillskott i förbyggande syfte får man vara beredd på att ta ett större egenansvar även här. Är det så att man lägger ut 4 000 kr på kosttillskott så kan man även lägga 2 000 kr på ett multitest, anser jag.
- Använd helst etablerade och kända leverantörer. Jag brukar rekommendera mina patienter att i första hand välja kosttillskott och växtbaserade egenvårdsmedel som man kan införskaffa via apotek och välkända butiker.
Etablerad användning?
- En faktor som jag menar ger större trygghet och säkerhet är att det finns en etablerad användning av medlet. Medel som har haft en lång användning inom folkmedicinen är på så sätt testade under långa perioder. I vissa fall kan man konstatera användning i hundratals år tillbaka. Men även om en ört har använts under betryggande lång tid bör man vara observant på att extraktioner och beredningsformer kan vara nya. Det är till exempel inte säkert att användningen av fruktextrakt eller fröextrakt från en viss ört är lika trygg som kosttillskott baserade på en mer etablerad användning av rötter eller blad.
- Se upp för nyare och kanske mindre testade kombinationer. Piperin är ett ämne som finns bland annat i svartpepparextrakt som är en populär tillsats till flera olika kosttillskott. Piperin kan öka upptaget. Emellertid kan ämnet i sig belasta levern och även öka upptaget av vanliga läkemedel som patienten tar. I den studie som debattartikeln är baserad på redovisas gurkmejapreparat med eller utan tillsats av piperin och eventuellt kan man se skillnader när det gäller frekvensen av leverbiverkningar. Denna biverkningsfrekvens är dock numerärt sett mycket låg och på så sätt statistiskt svårvärderad men trenden är ändå att piperintillsats skulle kunna påverka levern.
Använd kunskaps- och kontrollresurserna!
Det är också viktigt att utnyttja de kontrollinstanser och kunskapskällor som finns. Livsmedelsverket har en hel del information om kosttillskott och utför även kontroller. Om du misstänker att ett kosttillskott har orsakat en biverkning kan du rapportera detta till Livsmedelsverket, som sedan informerar berörd kommunal kontrollmyndighet och ansvarigt företag. Kontrollwiki är Livsmedelsverkets webbplats för vägledning till lagstiftningen om livsmedel och livsmedelskontroll.
När det gäller växtbaserade läkemedel och naturläkemedel är Läkemedelsverket tillsynsmyndighet. Precis som vanliga läkemedel kan dessa preparat ge biverkningar. Var noga med att studera bipacksedlar. Rapportering av misstänkta biverkningar går att göra via Läkemedelsverkets vanliga rapportering för läkemedel. Det är samma e-tjänst!
Andra bra resurser är den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet European food safety authority (EFSA) och branschorganisationen Svensk egenvård.
Bertil Dahlgren
Läkare, Medicheck och Dala vård & vaccin
Medförfattare till boken ”Egenvård – Integrativmedicinsk behandling från A till Ö”.
Ansvarig för webbplatsen helhetsdoktorn.se om egenvårdsmetoder och integrativ medicin.