”Vi på KI vill tydligt markera att vi inte är beredda att kröka rygg för utpressningsmetoder och direkta hot mot den akademiska friheten.” Det skriver rektor Annika Östman Wernerson och prorektor Martin Bergö vid Karolinska institutet, KI, i en skarpt formulerad debattartikel i Dagens industri, DI.
De slår fast att den akademiska friheten är en grundförutsättning för medicinsk forskning. Forskningen kräver fria och internationella samarbeten.
Debattartikeln publiceras i kölvattnet av nyheten att ytterligare 21 forskningsprojekt på Karolinska institutet hotas av Trumpadministrationens forskningspolitik. Det rapporterade Läkemedelsvärlden om i tisdags. Trump-administrationens politik har tidigare stoppat två Ki-projekt.
Därför rekommenderar KI forskarna i de hotade projekten att lägga arbetet på is. Skälet är en ny amerikansk policy som förbjuder underkontrakt med utländska forskningspartners.
Hotar den akademiska friheten
KI har omfattande internationella samarbeten. USA är det land lärosätet har flest samarbeten med. Det handlar bland annat om gemensamma forskningsprojekt, finansiering, studentutbyten och avtal med universitet, forskningsinstitutioner och företag.
KI-ledningen poängterar att dessa samarbeten varit mycket gynnsamma för medicinsk kunskapsutveckling och innovation – på båda sidor av Atlanten..
Står upp för den akademiska friheten
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har Trump-administrationen genomfört flera inskränkningar och nedskärningar inom forskningsområdet. Finansiering till forskning inom HBTQ+, genus, mångfald och reproduktiv hälsa har dragits in. Forskningsmyndigheter har hårdbantats. Information har censureras när centrala myndigheter som NIH, FDA och CDC vid upprepade tillfällen förbjudits att kommunicera externt.
Annika Östman Wernerson och Martin Bergö skräder inte orden. De anser att Trump-admininistrationens politik präglas av kunskapsförakt, värderingsbaserad censur och ren utpressning mot akademin.
De skriver att KI oreserverat försvarar akademins rätt att formulera forskningsfrågor och välja forskningsområden: ”Vi kommer inte att anpassa vårt språkbruk, radera begrepp eller hela ämnen från vår forskning och utbildning eller acceptera andra orimliga inskränkningar i forskningens frihet.”
Utvecklingen närmast chockerande
KI-ledningen varnar för att de politiska inskränkningarna nu hotar den internationella forskningsstrukturen. Dessa håller på att drastiskt försvaga och nedmontera den globala kunskapsutvecklingen.
Just denna kunskapsutveckling har legat till grund för många av de medicinska framsteg världen sett de senaste 80 åren. Debattörerna framhåller att samarbete, öppenhet och kunskapsdelning varit en avgörande framgångsfaktor för mänskligheten.
De kallar det ”närmast chockerande” att bevittna hur en uppbyggd forskningskultur och infrastruktur nu hotas att gå förlorad.
Trump-administrationens agerande kallar de för ”potentiellt förödande” för forskning och kunskapsutveckling i USA. Dessutom kan det få – och har delvis redan fått – stora globala konsekvenser.
Uppmanar fler att ta ställning
Debattörerna pekar också på att politisk styrning och begränsningar av forskning ofta är en indikator på ett samhälles demokratiska hälsa.
Därför anser de att det som nu sker i USA är mer än ett angrepp på akademin. Det är ett allvarligt hot – inte bara mot vetenskapen utan också mot demokratin.
”Det är en utmaning av själva demokratin och ett konkret hot mot vetenskaplig kreativitet, forskningsbaserade innovationer och kunskapsdelning.”
KI-ledningen varnar för att utvecklingen måste brytas, annars riskerar även aktörer utanför akademin att drabbas. Annika Östman Wernerson och Martin Bergö uppmanar därför alla som värnar om demokratiska principer, rättssäkerhet och den akademiska friheten att agera gemensamt.
Alla behöver tydligt ta ställning mot begränsningar, kunskapsförakt och forskningscensur. Samtidigt måste arbetet för fria internationella samarbeten och kunskapsdelning fortsätta – för att skydda villkoren för forskning och högre utbildning.
