Hörapparat är det allra mest förskrivna hjälpmedlet, enligt Socialstyrelsens senaste statistikrapport om hjälpmedel. Under 2024 förskrevs enligt denna statistik lite mer än 214 000 hörapparater i Sverige. Det motsvarar mer än en fördubbling på fem år. 2020 förskrevs drygt 90 000 hörapparater.
Men samtidigt slår Hörselskadades riksförbund, HRF, larm om långa väntetider inom hörselvården som gör att många får vänta länge på sin hörapparat. HRF har kartlagt väntetiderna i Sveriges 21 regioner.
16 av dem klarar inte den nationella vårdgarantin som säger att den som bedömts behöva specialistvård som exempelvis hörselvård ska få tid för behandling inom 90 dagar.
Lång väntan för att få hörapparat
Västra Götaland, Västmanland, Blekinge, Stockholm och Skåne lever enligt kartläggningen upp till vårdgarantin. Men i övriga regioner är väntetiderna ofta betydligt längre. Det förekommer att man kan få vänta på sin hörapparat i upp till två år.
– Att tvingas leva utan fungerande kommunikation i månader och år, det är både omänskligt och hälsofarligt, säger Jonas Sahlberg, HRFs förbundsordförande, i ett pressmeddelande.
Tio av 21 regioner hade i maj 2025 väntetider på ett år eller mer, visar HRFs kartläggning.
De längsta väntetiderna inom hörselvården har Norrbotten och Gotland. I dessa regioner kan hörselskadade få vänta upp till 22–23 månader på utprovning av hörapparat. Nästan lika långa väntetider har Östergötland och Jämtland Härjedalen, med upp till 18–19 månaders väntetid.
Varnar för hälsorisker
Jonas Sahlberg framhåller att väntetiderna kan få allvarliga konsekvenser:
– Det här slår fruktansvärt hårt. Äldre isoleras i ofrivillig ensamhet, avskärmade från nära och kära – en hemsk situation. Yrkesverksamma tvingas sjukskriva sig – både hälsa och anställning sätts på spel, säger han.
– Kökrisen i hörselvården får stora konsekvenser för hela samhället, under lång tid framöver. Forskningen är tydlig: obehandlad hörselnedsättning är den främsta riskfaktorn för utveckling av demens. De långa väntetiderna riskerar att försämra folkhälsan och öka vårdbehovet i befolkningen.
Kapaciteten hänger inte med
Den främsta orsaken till de långa köerna är enligt HRF att antalet personer med diagnostiserad hörselskada ökar, och att resurserna i hörselvården inte hänger med. Det råder dessutom brist på audionomer i delar av landet.
Omkring 1,7 miljoner personer i vårt land har en hörselnedsättning, enligt en Novusundersökning som gjordes på uppdrag av HRF tidigare i år. Ungefär 700 000 har hörapparater och behöver återkommande hörselvård med hörapparatutprovning.