Oetiskt och ovetenskapligt i marknadsföring av självtester

    27 Jun 2019, kl 06:11
    0

    Helene Wallskär
    Medicinjournalist och redaktör, Läkemedelsvärlden.

    Om bloggen

    Här bloggar vi på redaktionen om saker och ting som rör sig i våra huvuden och i vår omvärld.

    Det kom ett brev till redaktionen. Eller rättare sagt så kom det en avi som väckte viss nyfikenhet och lockade oss till det utlämningsställe där det tjocka kuvertet väntade. Det visade sig innehålla en kombination av erbjudanden som vi inte tidigare stött på.

    Kuvertets avsändare beskrev sig som ”en helhetsleverantör av hälsoinformation” med det utan tvivel viktiga (och svåra!) uppdraget att ”göra hälsa tillgänglig för alla”. Detta ansvar sade sig företaget axla genom att erbjuda ett 30-tal självtester som kan utföras direkt i hemmet eller när man är på språng.

    För att inse självtesternas tjusning fick redaktionen också ett gratis testkit för analys av vitamin D i blodet. Kitet innehöll bland annat nålar att sticka i fingret, plåsterlapp och en flygpostpåse för att kunna skicka blodprovet ända till Tyskland för analys. Onekligen lite häftigare än att ta nummerlapp utanför vårdcentralens lab och bläddra i årsgamla veckotidningar medan man med illa dold otålighet väntar på sin tur tillsammans med andra förortsbor i det oglamourösa väntrummet!

    Och hör och häpna. Testföretaget bjöd inte bara på möjligheten till ett gratistest. I ett medföljande brev erbjöd sig företaget dessutom att lätta vår journalistiska arbetsbörda på redaktionen. Vi kunde slippa ”hänga med och hitta intressanta ämnen” för våra läsare. Detta kunde i stället testföretaget fixa åt oss.

    Hur skulle det då gå till? Jo, genom verksamheten med självtesterna kan företaget nämligen ”i ett tidigt skede upptäcka hälsotrender” för att sedan skriva artiklar om dessa trender. Artiklar som företaget erbjöd Läkemedelsvärlden att publicera. Därmed skulle ju redaktionen kunna ”spendera mindre tid på att skriva artiklar”.

    Hittills har vi lyckats stå emot detta frestande erbjudande tack vare en enastående principfasthet och självdisciplin. Det går dock inte att låta bli att imponeras, eller i varje fall milt förvånas, av avsändarens affärsmässiga uppfinningsrikedom. Den måste väl ändå kunna sägas slå någon sorts rekord?

    Fast uppfinningsrikedom verkar förstås inte direkt vara någon bristvara i självtestbranschen. Mot marknadsmässig betalning går det tydligen att få analysutlåtanden om det mesta, allt ifrån alkoholmarkörer i blodet till bakteriesammansättningen i tarmen.

    Många före mig har diskuterat olika risker med testbranschens frodiga tillväxt. Jakten på riskfaktorer och laboratoriemässiga avvikelser hos symtomfria människor kan leda till onödig oro och överbehandling. Å andra sidan finns också en risk för försening av viktiga diagnoser om människor som inte mår bra vänder sig till självtester med bristfällig evidens i stället för till vården.

    Men det som stör mig mest är den stressande testkultur som branschen göder. En kultur med en snedvriden syn på vad hälsa är och hur den skapas.

    ”Testa hälsan innan ohälsan testar dig” är ett talande reklambudskap från en branschpionjär.

    En underförstådd varning om att ohälsan lurar runt hörnet och måste motas med hjälp av ett lagom antal blodprover.

    Variationer på samma tema återkommer i de flesta av testkonkurrenternas marknadsföring. Ett bärande budskap är att vi varken kan lita på vår kropp eller vår egen förmåga att känna hur vi mår. Att ”det vi saknar är en antenn i vår kropp som kan berätta för oss vad som händer”, som ett företag skriver.

    Men lyckligtvis finns det, enligt testkulturens maximer, något vi kan göra för att ta kontroll över denna hemlighetsfulla kropp som hela tiden hotar att svika oss genom att bli sjuk. Vi kan göra självtester och låta provanalyserna avslöja de väl förborgade hemligheterna om vårt hälsotillstånd. På så vis kan vi reagera i tid och stoppa den hotande ohälsan.

    Testbranschens marknadsföring riskerar att skapa en ständig hälsostress och att ta ifrån oss den självtillit som säger att jag känner om jag mår bra eller ej. En tillit som gör att vi vågar ägna oss åt att leva i stället för åt att försöka undvika ohälsa.

    Dessutom kan reklambudskapen bidra till en felaktig och förenklad uppfattning om varför människor blir sjuka. Att både slumpen och genetik ofta spelar in passar inte in i testkulturens världsbild.

    Förespeglingarna om att exempelvis upprepade blodanalyser kan hålla oss friskare är helt enkelt både ovetenskapliga och oetiska.

    Visst kan det kännas skönt med en hälsokontroll ibland och självklart är provtagning i rätta händer ett värdefullt verktyg. Visst är det förståeligt att primärvårdens ojämna tillgänglighet gör att patienter väljer till synes mer lättillgängliga vägar. Och visst är det bra om självtester kan motivera en person att förändra en ohälsosam livsstil.

    Men faktum är att det finns både billigare och effektivare sätt att göra något för sin hälsa än att köpa självtester. Att efter egen förmåga vara fysiskt aktiv och röra på sig varje dag är till exempel ett vetenskapligt väl belagt sätt att må bra och förebygga ohälsa. Dessutom är det ofta skönt och avkopplande och kan vara väldigt kul. Mycket roligare än att sticka sig själv i fingret.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här