Som första sjukhus i landet införde Sahlgrenska universitetssjukhuset förra året ett nytt blodprov för Alzheimers sjukdom som en del av rutinvården. Blodtestet visar, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, nivån av fosforylerat tau som visat sig vara en viktig markör för att värdera förekomsten av alzheimerförändringar i hjärnan.
På drygt ett halvår har sjukhuset nu utfört över tusen analyser.
– Det är väldigt träffsäkert, nästan på samma nivå som ryggvätsketesterna. Jag ser att det här kommer att bli ett rutinprov vid kognitiva utredningar för att bättre bena ut om orsaken kan vara Alzheimers sjukdom eller inte, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Blodprov för Alzheimers ersätter ryggvätskeprov
Tidigare var man tvungen att kombinera minnesutredning med att ta ett ryggvätskeprov för att kunna avgöra om patienten hade alzheimerförändringar eller ej. Forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet har varit drivande i att utveckla en metod för att i stället kunna kombinera minnesutredningen med ett enkelt blodprov.
Proteinet som det nya testet mäter är pTau217, en variant av ett protein som frisätts i ökad mängd vid Alzheimers sjukdom.
– På fem år har det gått från forskning till klinisk rutin. Från noll gör vi nu nästan hundra analyser i veckan, säger Joel Simrén, ST-läkare i klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Läkemedel kan öka efterfrågan på diagnos
Han ser den nya möjligheten att använda ett blodprov för Alzheimers sjukdom som ett verktyg för att möta en ökad efterfrågan på Alzheimerdiagnostik. En efterfrågeökning som sannolikt kommer om Sverige inför det nya bromsläkemedlet Leqembi (lekanemab) mot tidig Alzheimers sjukdom.
– Även om det inte är något botemedel så saktar det helt klart ner förloppet. De första studierna visar att man förlänger fasen med milda symtom med ungefär ett halvår. Men när man nu följt patienterna längre verkar det som att inbromsningen kan vara ännu mer uttalad. Just nu behöver sjukvården vara förberedd på den utveckling som sker och att kunna ställa fler och tidigare diagnoser, säger Joel Simrén.
Mycket forskning pågår
Förekomsten av pTau217 i blodet ökar redan flera år innan patienten märker av några symtom vilket, enligt Joel Simrén och Henrik Zetterberg, gör att testet kommer få ännu större betydelse framöver.
– Förhoppningen är att testet i framtiden ska användas betydligt tidigare och bredare. Men det förutsätter förstås att det finns ett sätt att förhindra att sjukdomen bryter ut. Den springande punkten är att kunna ge ett läkemedel som påverkar amyloida plack eller andra hjärnförändringar innan de försämrar hjärncellernas funktion. Det pågår väldigt mycket forskning kring detta just nu, säger Henrik Zetterberg.
