Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har i uppdrag att stärka Sveriges civilförsvar genom att skapa inhemsk beredskap för tillverkning av kritiska läkemedel och andra sjukvårdsprodukter. I en delrapport till regeringen konstaterar myndigheterna att Sveriges nuvarande förmåga att inom landets gränser tillverka viktiga sjukvårdsprodukter är begränsad.
De framhåller också att vår beredskap för tillverkning varierar mycket mellan olika typer av produkter och att det är en mycket komplex uppgift att stärka den. Myndigheterna konstaterar även att tillverkningsberedskap måste kombineras med lagerhållning och andra åtgärder även när det gäller produkter som vi har möjlighet att producera själva.
Hur klarar vi tio dagar?
Uppdraget går ut på att stärka Sveriges beredskap vid kris, höjd beredskap eller krig. I sådana lägen kan tillgången till kritiska sjukvårdsprodukter påverkas under lång tid (med sjukvårdsprodukter menas läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning).
Tanken är att Sverige ska kunna upprätthålla eller snabbt bygga upp produktion av särskilt kritiska produkter när internationella leveranser störs och befintliga lager inte räcker.
I den kartläggning som Socialstyrelsen och Läkemedelsverket hittills arbetat med har de fokuserat på sjukvårdsprodukter som krävs för nödvändig vård och på hur vi kan säkra tillgången på dem under tio dagar.
Kartlagt beredskap för tillverkning
Myndigheterna har kartlagt svensk produktionskapacitet, identifierat sårbarheter i försörjningskedjorna och analyserat förutsättningarna för att kunna ställa om eller starta tillverkning under påfrestande samhällsstörningar. De har också haft dialoger med företag inom läkemedels- och medicinteknikindustrin samt med tillverkare av personlig skyddsutrustning. Kartläggningen omfattar fyra produktområdet:
- Injektions- och infusionsvätskor (dropp) som är nödvändiga för akut traumavård.
- Medicinska gaser, främst syrgas.
- Medicintekniska produkter som används för att ge läkemedel, till exempel injektionssprutor.
- Personlig skyddsutrustning som munskydd och skyddshandskar.
Skyddshandskar från Asien
En slutsats av analysen är att vår tillverkningsberedskap är begränsad, men också varierar kraftig från produkt till produkt. Ett exempel på en tydlig akilleshäl är skyddshandskar. Av åtta leverantörer är det bara en som har möjlighet till viss inhemsk produktion av enklare skyddshandskar. Övriga importerar, främst från Asien.
Flera av dessa företag har egen produktutveckling, men låter produktionen ske hos utländska kontraktstillverkare på grund av kostnader och stordriftsfördelar. Sverige saknar därför i praktiken inhemsk produktion av medicinska nitril- eller latexhandskar.
En annan av Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets slutsatser är att det inte finns någon generell lösning som passar för alla produkter. För att öka den i dag högst begränsade förmågan till inhemsk tillverkning behöver man tvärtom skapa en försörjningsstrategi för varje enskild produkt.
Många frågor kvar att lösa
Myndigheterna framhåller att inhemsk beredskap för tillverkning måste ses som en viktig pusselbit i ett större pussel och inte kan ersätta andra insatser.
– Rapporten visar sammantaget att tillverkningsberedskap är en viktig del av Sveriges försörjningsberedskap, men att den måste kombineras med andra åtgärder. Beredskapslagring av färdiga produkter behövs för att hantera ledtider innan tillverkning kan starta, liksom lagring av aktiva substanser, insatsvaror och annan nödvändig utrustning, säger Veronica Arthurson, direktör på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
Myndigheterna lyfter fram flera områden som kräver fortsatt belysning och utveckling. Det handlar bland annat om de kommersiella och juridiska förutsättningarna för att i samverkan med företag bygga tillverkningsberedskap.
