I Sverige arbetar sjukvården sedan länge för att begränsa onödig antibiotikaanvändning för att motverka utvecklingen av resistenta bakterier. Men antibiotika som resenärer tar med sig från utlandet för eget bruk är något som ofta hamnar under radarn.
Företeelsens omfattning har nu undersökts av forskare vid bland annat Linköpings universitet. De har genomfört en studie i samarbete med tullmyndigheterna på flygplatserna Arlanda, Landvetter och Gardermoen.
Under fem dagar kontrollerades 406 hemkommande internationella flygresenärer. Av dessa hade 14 procent antibiotika i bagaget. Andelen varierade ganska mycket mellan flygplatserna, på Arlanda hade 23 procent av de kontrollerade resenärerna antibiotika med sig, att jämföra med 10 procent på både Landvetter och Gardermoen.
Skillnaderna var också stora beroende på varifrån resenärerna kom. Av de som anlände från EU- och EES-länder hade bara 3 procent antibiotika med sig, jämfört med 27 procent bland resenärer från Asien.
Kan bidra till resistens
Mer än en tredjedel av den påträffade antibiotikan tillhörde grupper som WHO bedömer har högre risk att bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens.
Eftersom antibiotika som förs in för personligt bruk inte registreras i den vanliga statistiken över förskrivna läkemedel är omfattningen okänd.
– Man kan i alla fall inte säga att det här inte är ett problem, utan det är något man behöver titta närmare på, säger Anna Moberg, universitetslektor vid Linköpings universitet och ansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
Studien är dock relativt liten och har flera begränsningar. Urvalet av resenärer var inte slumpmässigt, resenärerna valdes ut av tullpersonalen enligt ordinarie kontrollrutiner. Resultaten kan därför egentligen inte användas för att uppskatta hur stor andel av alla flygresenärer som för in antibiotika. Studien visar inte heller hur mycket av den införda antibiotikan som används eller vilken påverkan detta har på resistensutvecklingen.
Forskarna menar ändå att resultatet ger en fingervisning om att betydande mängder antibiotika antagligen förs in via flygplatserna.
– Skulle resultatet gälla alla internationella resenärer och de faktiskt använder antibiotikan, skulle det kunna ha en konkret påverkan på resistensutvecklingen, säger Anna Moberg.
Vill se över reglerna
Enligt de svenska införselreglerna får resenärer ta med antibiotika för upp till tolv månaders personligt bruk från ett annat EES-land. För resenärer från länder utanför EES är gränsen tre månader. Anna Moberg anser att reglerna kan behöva skärpas eftersom få sjukdomstillstånd kräver så långa antibiotikabehandlingar.
Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Antimicrobial Resistance & Infection Control.
