Hur enkelt är det egentligen att få GLP-1-läkemedel utskrivna via nätet?
I en amerikansk studie av forskare vid Yaleuniversitetet undersöktes nyligen 49 amerikanska webbplatser som erbjuder viktminskningsläkemedel. Med hjälp av en fiktiv patientprofil prövade forskarna vilka medicinska kontroller som krävdes för att få ett recept.
Hela 92 procent av webbplatserna utfärdade recept, medan endast 55 procent frågade om tidigare ätstörningar. Bara en tredjedel krävde ett video- eller telefonsamtal med vårdpersonal.
I genomsnitt utfärdades recepten inom ett dygn. I två fall tog det omkring fem minuter.
Studien presenterades nyligen i tidskriften JAMA. Den uppmärksammas nu i en granskning av CNN, som har kompletterat med intervjuer med läkare och specialister på ätstörningar. Flera av dem vittnar om patienter med anorexi som har fått tillgång till GLP-1-läkemedel via digitala vårdtjänster, ibland utan något personligt möte med läkare.
Fick organsvikt efter behandlingen
En av dem som berättat för CNN om sina erfarenheter är 40-årige AJ Jasper från Chicago. Han har levt med anorexi under stora delar av sitt liv.
Han fick GLP-1-läkemedel hemskickade efter att ha fyllt i ett kort frågeformulär på nätet. Han hade lämnat falska uppgifter om sin vikt och behövde aldrig träffa någon läkare via videosamtal. Behandlingen förvärrade hans tillstånd och i januari i år vårdades han på sjukhus med organsvikt.
– Jag kände mig ofta som en zombie av de här läkemedlen, berättar han för CNN.
GLP-1-läkemedel som semaglutid och tirzepatid har inneburit stora framsteg i behandlingen av obesitas. Men för personer med anorexi riskerar läkemedlen att förstärka ett redan skadligt beteende och förvärra undernäringen. De experter som CNN intervjuat varnar för att användningen kan försvåra behandlingen av anorexi och medföra allvarliga medicinska risker.
Samtidigt pågår forskning om GLP-1-läkemedel vid andra former av ätstörningar än anorexia, bland annat hetsätningsstörning. Preliminära resultat, exempelvis denna studie, har antytt möjliga positiva effekter.
Vårdföretagen försvarar sina rutiner
Det amerikanska nätvårdföretaget Hims & Hers uppger till CNN att frågor om ätstörningar ingår som en obligatorisk del av förskrivningsprocessen. Uppgifter om ätstörningar ska leda till ytterligare medicinsk granskning och i många fall hänvisning till specialistvård. Även andra digitala vårdaktörer uppger att de har rutiner för att identifiera riskpatienter.
Läkemedelsproducenterna Novo Nordisk och Eli Lilly framhåller att deras produkter inte är godkända för behandling av ätstörningar. Eli Lilly betonar att de digitala vårdgivarna själva ansvarar för sina medicinska bedömningar.
Även svenska nätkliniker har granskats
CNN granskning gäller den amerikanska marknaden, och resultaten kan därför inte utan vidare överföras till svenska förhållanden.
Men även i Sverige har brister i förskrivningen av GLP-1-läkemedel uppmärksammats. I SVT Uppdrag granskning, Jakten på Ozempic, hösten 2024 undersöktes nio nätkliniker. Sex av dem skrev ut Ozempic eller Wegovy till en reporter som inte uppfyllde kriterierna för behandling. I två fall skedde förskrivningen trots videosamtal med läkare på över en halvtimme.
Granskningen handlade framför allt om bristande medicinska kontroller men berörde även ätstörningsproblematiken. Reportern Erik Galli, som tidigare haft problem med ätstörningar, berättade att destruktiva tankar kring mat och vikt återkom när han började använda Ozempic. Tittare och debattörer varnade för att inslaget kunde trigga personer med ätstörningar.
Ännu ingen ny lagstiftning i Sverige
Efter Uppdrag gransknings avslöjanden för två år sedan tog regeringen initiativ till skärpt kontroll av förskrivningen. I mars 2026 presenterades en statlig utredning som bland annat föreslår utökade tillsynsbefogenheter för IVO och bättre möjligheter för myndigheter att granska förskrivningsuppgifter.
Förslagen har remissbehandlats, remisstiden för utredningen gick ut den 28 september. Förslagen har alltså ännu inte lett till någon ny lagstiftning.
Regeringen har också gett Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag att kartlägga förskrivningen av obesitasläkemedel, bland annat för att undersöka skillnader mellan olika vårdgivare.
I februari 2025 riktade Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritik mot nätkliniken Yazen. Myndigheten pekade bland annat på riskerna med att patienter själva rapporterar vikt och andra uppgifter, liksom brister i medicinska bedömningar och rådgivning om läkemedelsanvändning.
Läkemedelsvärlden återkommer snart med en svensk uppföljning av frågan om GLP-1-läkemedel och ätstörningar.
