Varje år drabbas miljontals människor världen över av hjärtinfarkt. Trots att modern vård snabbt kan återställa blodflödet genom ballongvidgning, utvecklar många patienter efteråt hjärtsvikt. Denna process drivs till stor del av en inflammationsstyrd ärrbildning i hjärtmuskeln, ett tillstånd som dagens medicinska behandlingar har svårt att adressera specifikt.
Exosomer ”ställer om” kroppens försvar
Den nya behandlingen, som presenteras i tidskriften Cell Stem Cell, baseras på så kallade exosomer (MSC-EV) utvunna från mesenkymala stödjeceller från donerad mänsklig benmärg. Exosomer är små membranblåsor som fungerar som signalbärare mellan celler.
I stället för att använda hela celler har forskarna valt att skörda och koncentrera exosomerna i laboratoriemiljö.
– Vi har utvecklat en helt ny typ av biologiskt läkemedel som kan beskrivas som en inflammationsbehandling. Den kan ges i samband med en ballongvidgning för att dämpa inflammationen och den ärrbildningsprocess som annars kan leda till hjärtsvikt. I studien visar vi att behandlingen fungerar i både små och stora djurmodeller, och vi hoppas nu kunna gå vidare med en klinisk studie i höst. Vi tror att metoden har stor potential att minska risken för hjärtsvikt efter en hjärtinfarkt och därmed även minska risken för hjärtdöd, säger Karl-Henrik Grinnemo, professor och överläkare i thoraxkirurgi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset och studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.
Enligt Karl-Henrik Grinnemo fungerar läkemedlet genom att ”ställa om” kroppens aktiverade inflammatoriska celler. I stället för att driva på ytterligare inflammation stimuleras cellerna till att dämpa processen och i stället främja läkning.
Att använda enbart exosomer framför hela stödjeceller innebär flera kliniska och logistiska fördelar. De är billigare att framställa, kan användas på fler patienter och kan enkelt förvaras nedfrysta för att tinas upp precis före användning.
Positiva resultat i djurmodeller
Behandlingen är utformad för att kunna ges direkt i det skadade kranskärlet i samband med en ballongvidgning. I studien har metoden testats i både små och stora djurmodeller.
Resultaten visar att exosomerna minskar ärrbildningen och bevarar hjärtfunktionen över tid i smådjur. I försök på grisar noterades en akut hjärtskyddande effekt när läkemedlet administrerades direkt i kranskärlen. Baserat på dessa fynd planerar forskarteamet att inleda kliniska studier under hösten 2026.
Potential bortom hjärtsjukvård
Forskarna ser även potential för behandlingen inom andra medicinska områden där kraftig inflammation spelar en central roll. Exempel som nämns är behandling av stroke, akuta inflammatoriska lungtillstånd (chocklunga) samt vid organtransplantationer för att skydda organ som hjärta, njurar och lever från inflammatoriska skador.
Studien är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
