Efter ballongvidgning av kranskärl på grund av kärlkramp används blodförtunnande läkemedel för att minska risken för tromboser, blodproppar. Behandlingen är livslång och går enligt dagens praxis till så att patienten får både acetylsalicylsyra och klopidogrel under de första tre till tolv månaderna efter ingreppet för att sedan enbart få acetylsalicylsyra som antitrombosbehandling resten av livet.
Tioårsuppföljning med över 5000 patienter
Men det kan vara på gång att ändras nu. En tioårsuppföljning, där över 5 000 patienter som genomgått ballongvidgning lottades till antingen acetylsalicylsyra eller klopidigrel, visar nu att klopidogrel är bättre.
Patienterna som fick klopidogrel drabbades i signifikant lägre utsträckning av det sammansatta primära utfallsmåttet som bestod av död, icke-fatal hjärtinfarkt, stroke, återinläggning på grund av akut hjärtsjukdom eller en större blödning. Studien visade också att patienterna som fick klopidogrel i lägre utsträckning drabbades av tromboser och blödningar, medan mortaliteten var densamma i båda grupperna.
Dagens riktlinjer kan komma att ändras
Resultaten är så pass intressanta att de kan leda till att dagens riktlinjer för behandling bör ändras, menar Stefan James, professor i kardiologi vid Uppsala universitet och överläkare vid hjärtkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Man kan börja överväga om riktlinjerna i högre grad skulle rekommendera klopidogrel istället för acetylsalicylsyra, säger han.
Särskilt eftersom dagens rekommendation står på ganska lös grund.
– Man ska komma ihåg att evidensen för acetylsalicylsyra är ganska dålig till att börja med. Att den rekommenderas som behandling i resten av livet är ju en extrapolering av ganska korta studier. Det finns inte någon randomiserad studie som har visat långtidseffekt med acetylsalicylsyra, säger Stefan James.
Att det är så har historiska skäl, menar han.
– Det har bara blivit så. Acetylsalicylsyra är en ganska billig och ofarlig medicinering så praxis har blivit att man använder det till långtidsbehandling. Men hur pass bra den är, det är väldigt dåligt studerat, säger han.
Genetiken kan skilja mellan Asien och Europa
Långtidsuppföljningen är gjord i Sydkorea på patienter där och bekräftar resultatet från en studie publicerad förra året, också den gjord i Sydkorea, med lite drygt två års uppföljningstid. Och just att studierna är gjorda i Asien och inte i Europa innebär ett problem när det gäller hur resultatet ska tolkas, menar Stefan James.
– Det är i huvudsak asiatiska populationer som har studerats och det har gjorts ganska lite på västerländska patienter. De här olika populationerna skiljer sig en hel del genetiskt när det gäller metabolism av just klopidogrel. Men det skulle kunna betyda att klopidogrel kan vara ännu bättre i en västerländsk befolkning. Det finns nu flera forskargrupper i Europa som håller på och försöker finansiera studier på europeer, säger han.
Europeiska hjärtläkarföreningen ändrar sina riktlinjer nästa år
Samtidigt kommer det att ta tid att få fram långtidsdata på européer, tid som dagens patienter inte har. Därför tror Stefan James, som även har en viktig roll i den europeiska hjärtläkarföreningen, European Society of Cardiology, som ansvarar för de europeiska riktlinjerna att man inte kommer att vänta.
– Vi kommer från den europeiska föreningen uppdatera riktlinjerna nästa år och vad det kommer att stå där kan jag inte spekulera i. Men de här studierna pekar väl i den riktningen att det är lite starkare evidens för klopidogrel nu, säger han.
– Båda läkemedlen är rätt billiga och när det gäller biverkningar så är ju acetylsalicylsyra ofta värre när det gäller magblödningar. Så det är klart att finns det en möjlighet att klopidogrel är både bättre och har färre biverkningar, som de här studierna visar, så vore det ett bra skäl att införa det. Så det är mycket som talar för det, säger han.
Det skulle innebära att behandlingspraxis sannolikt kommer att ändras och att långtidsbehandlingen efter ballongvidgning kommer att gå över till klopidogrel istället för acetylsalicylsyra.
– För patienterna är det ju jättebra. Om ett läkemedel kan både ha bättre effekt och färre biverkningar så är det fantastiskt, säger Stefan James.
Källor:
Aspirin versus clopidogrel for chronic maintenance monotherapy after percutaneous coronary intervention: 10-year follow-up of the HOST-EXAM trial. Published Online March 29, 2026
Efficacy and safety of clopidogrel versus aspirin monotherapy in patients at high risk of subsequent cardiovascular event after percutaneous coronary intervention (SMART-CHOICE 3): a randomised, open-label, multicentre trial. Lancet 2025; 405: 1252–63.
