Patienter som behandlats med GLP-1-analoger och uppnått viktminskning och metabola förbättringar kan i många fall bibehålla effekten även vid glesare dosering. Det visar en ny fallserie där patienter gick från veckovis behandling till mer sällan givna injektioner.
GLP-1-receptoragonister som semaglutid och tirzepatid ges vanligtvis en gång per vecka och har i tidigare studier visat god effekt på vikt och metabola riskfaktorer. Samtidigt har abrupt utsättning av behandling i flera studier kopplats till viktuppgång och försämrade metabola parametrar.
I den aktuella studien analyserades 30 patienter som uppnått en platå i sin viktnedgång under standardbehandling. Dessa patienter övergick därefter till reducerad doseringsfrekvens, oftast varannan vecka, men med bibehållen dos.
Bibehållen effekt – och viss ytterligare viktnedgång
Resultaten visar att patienterna i genomsnitt fortsatte att minska något i vikt även efter övergången till glesare dosering. Vikten minskade från 74,1 kg vid platå till 72,4 kg under underhållsbehandling (p<0,01).
Samtidigt sågs fortsatt minskning av kroppsfett, medan muskelmassan stabiliserades under underhållsfasen.
Alternativ till livslång veckobehandling av GLP-1
En central utmaning med GLP-1-behandling är att den ofta förutsätts vara livslång, vilket kan påverka både patienters vilja att initiera behandling och tillgången till läkemedlen.
I studien framhålls att det saknas evidensbaserade strategier för nedtrappning av GLP-1-terapi. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat på abrupt utsättning, vilket ofta lett till viktuppgång.
Den aktuella studien skiljer sig genom att doseringsfrekvensen reducerades först efter att patienterna uppnått klinisk förbättring, och utan att behandlingen avbröts helt.
Möjlig strategi för underhållsbehandling
Forskarna menar att resultaten stödjer hypotesen att hög läkemedelsexponering kan krävas för att initiera viktnedgång, medan en lägre exponering kan vara tillräcklig för att bibehålla den.
Detta skulle kunna öppna för individualiserade underhållsstrategier, där behandlingsbörda, kostnader och tillgång till läkemedel kan minska utan att effekten går förlorad.
Begränsningar och behov av vidare studier
Studien är en retrospektiv fallserie med ett begränsat antal patienter, vilket innebär att resultaten bör tolkas med försiktighet. Urvalet kan också vara selekterat, då patienter som valde att minska doseringsfrekvensen kan ha haft särskilda förutsättningar att bibehålla resultatet.
Forskarna efterlyser därför randomiserade kontrollerade studier för att bekräfta fynden och för att utveckla evidensbaserade riktlinjer för nedtrappning av GLP-1-behandling.
