Desinformation och mytbildning skapar obefogad rädsla för krämer och inhalationsläkemedel med kortison. Det leder till onödigt lidande och hälsorisker för barn med hudeksem och astma eftersom de inte får den effektiva behandling som läkaren förskrivit. Det menar barnallergologen Henrik Herløv-Nielsen, Helsingborgs lasarett.
I ett aktuellt ärende hos Informationsgranskningsnämnden, IGN, anmälde han en presentation som en representant för ett läkemedelsföretag höll vid ett lunchmöte på sjukhuset. Henrik Herløv-Nielsen anser att presentationen gav intrycket att dagens kortisonkrämer kan orsaka hudförtunning även vid korrekt användning. Det var missvisande framhåller Henrik Herløv-Nielsen som framför allt vänder sig mot att framställningen kunde ge bränsle åt den ”kortisonfobi” som starkt oroar honom.
– Vi inom barnallergivården kämpar varje dag mot den felaktiga misstro som många föräldrar har mot kortisonpreparat. Vi märker att barnen inte får den behandling mot sina eksem eller sin astma som vi har förskrivit och får då ofta höra att föräldrarna är oroliga för biverkningar av kortison, berättar han för Läkemedelsvärlden.
Kortisonfobi leder till underbehandling
Om du vill läsa om själva IGN-ärendet så hittar du det via denna länk. Eftersom IGN ansåg att ord stod mot ord om vad som egentligen blivit sagt vid lunchmötet fick Henrik Herløv-Nielsen inte gehör för sin anmälan mot läkemedelsföretaget. Men han hoppas att den ändå kan hjälpa till att väcka diskussion om attityderna till kortisonbehandling och öka kunskapen hos föräldrar och vårdpersonal.
Läkemedelsvärlden ställde några frågor till honom om kortison och kortisonfobi.
Vad menas egentligen med kortisonfobi?
– Kortisonfobi, på engelska corticoid steroid phobia eller bara corticophobia, är ett etablerat internationellt begrepp, framför allt bland hudläkare och barnläkare. Det handlar om en irrationell rädsla för att använda till exempel kortisonkrämer mot hudeksem, vilket ofta leder till underbehandling, säger Henrik Herløv-Nielsen.
Fått dåligt rykte
Vad beror den här rädslan på?
– Det är en bra fråga. Jag tror att det kan ha börjat på 1950- och 60-talen när man till att börja med inte riktigt förstod hur kraftfullt kortison kan vara. Man gav systemisk behandling med kortisontabletter i höga doser och det visade sig att patienterna fick jättemånga biverkningar, bland annat benskörhet och frakturer. Det här gjorde att kortison fick dåligt rykte.
– I dag ges kortisontabletter med mycket större försiktighet och inom barnallergivården har sådan systemisk behandling tagits bort inom flera tidigare användningsområden. De kortisonläkemedel vi använder nuförtiden är framför allt krämer och inhalationsläkemedel. Det är moderna läkemedel som har utvecklats för att tas upp så lite som möjligt av kroppen och evidensen visar att de är mycket säkra behandlingar med få eller inga biverkningar.
– Men kortisonets dåliga rykte har hängt kvar och kortisonfobin förstärks i dag av desinformation i sociala medier.
Orsakar lidande
Men man ska väl ändå vara försiktig?
– Ja, självklart ska man ha respekt för att det handlar om potenta läkemedel och vara noga med att bara använda kortisonpreparaten på det sätt som de är avsedda för och enligt tillgängliga riktlinjer. Men jag tycker det råder en konstig diskrepans mellan oron för biverkningar och inställningen till den sjukdom som läkemedlet ska behandla.
– Jag har till exempel under mina 16 år som barnallergolog behandlat hundratals barn med utvärtes kortisonpreparat och inte sett ett enda fall av hudförtunning. Däremot har jag mött jättemånga barn som underbehandlats på grund av föräldrarnas obefogade rädsla för kortison.
– De allra flesta följer förstås behandlingen, men i uppskattningsvis ungefär vart femte fall får barnet gå med obehandlat eksem. Man tycker så synd om de här barnen som lider i onödan. Hos riktigt små barn ökar obehandlat eksem dessutom risken att utveckla födoämnesallergi. Och hos tonåringar kan det finnas ökad risk för depressioner.
Viktigt lyssna
Är det bara bland föräldrar som kortisonfobi finns?
– Nej, jag möter liknande uppfattningar även bland läkarkollegor och hos farmaceuter på apotek. Därför måste vi bli bättre på att föra ut den tydliga evidens som finns om säkerheten hos moderna kortisonpreparat. Annars finns risken att vård- och apotekspersonal bidrar till att felaktiga föreställningar lever vidare.
Har du några tips om hur man som läkare eller farmaceut kan hantera eventuell oro för biverkningar av de här läkemedlen hos föräldrar?
– Det gäller att verkligen ta samtalet med föräldrarna och lyssna på dem. Då kan man ofta komma överens om att ändå pröva behandlingen i till exempel en månad. När de ser att det går bra och att behandlingen hjälper löser det sig ofta.