Magsyrahämmande protonpumpshämmare som omeprazol (Losec med flera) är en av våra mest använda läkemedelstyper. Den är effektiv mot gastrointestinal refluxsjukdom där maginnehåll kommer upp i matstrupen som sura uppstötningar och orsakar halsbränna. Enligt Socialstyrelsens statistik köpte drygt en miljon personer i Sverige sådana läkemedel på recept 2024 och det finns också en betydande receptfri försäljning.
Potentiella risker med långtidsanvändning av protonpumpshämmare är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, en omdiskuterad fråga. Forskning pågår bland annat om möjliga negativa effekter på njurar och hjärta.
Hypotes om protonpumpshämmare
Men en ny studie motbevisar i alla fall en av de diskuterade riskhypoteserna. Ända sedan 1980-talet har det funnits farhågor för att längre tids användning av protonpumpshämmare skulle öka risken för magsäckscancer. Forskare har även publicerat ett antal studier som visat på en förhöjd risk.
Enligt forskarna bakom den nu aktuella studien, som är publicerad i British medical journal, har dock de tidigare undersökningarna metodologiska brister. I den nya studien använde forskarna ett upplägg som syftade till att undvika så många möjliga felkällor som möjligt.
Forskarna analyserade registerdata från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige under en period på upp till 26 år. Studien omfattade 17 232 personer med magsäckscancer som jämfördes med över 172 000 kontrollpersoner matchade för ålder, kön, årtal och land.
Ville eliminera felkällor
Forskarna studerade användning av både protonpumpshämmare och en annan typ av syrahämmande läkemedel, histamin-2-receptorblockerare. För att undvika metodfel exkluderade forskarna läkemedelsanvändning det sista året före diagnos, samt patienter som hade cancer i översta delen av magsäcken där halsbränna är en riskfaktor.
Dessutom justerade de sina resultat för faktorer som Helicobacter pylori-infektion, magsår, rökning, alkoholrelaterade sjukdomar, obesitas, diabetes och vissa mediciner. Efter dessa justeringar såg forskarna inget samband mellan långtidsanvändning av protonpumpshämmare eller histamin-2-receptorblockerare och risk för magsäckscancer.
– Våra resultat talar emot hypotesen att protonpumpshämmare orsakar magsäckscancer, säger den ansvarige forskaren bakom studien, professor Jesper Lagergren vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Dessa finansierade
Studien finansierades av Cancerfonden, Nordiska cancerunionen, Vetenskapsrådet, Radiumhemmets forskningsfonder samt Region Stockholm och Karolinska institutet. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.
