Genom mångårigt, tålmodigt arbete byggde årets tre medicinpristagare gemensamt kunskapsvägen fram till en oväntad immunupptäckt. De upptäckte mekanismen perifer immuntolerans som hindrar vårt immunförsvar från att skada kroppen. Resultaten av deras grundforskning utvecklas nu vidare av andra forskare, bland annat i kliniska studier av behandlingar mot autoimmuna sjukdomar och cancer.
De tre som får dela på Nobelprissumman på elva miljoner kronor är Shimon Sakaguchi, verksam i Japan, och de amerikanska forskarna Mary E. Brunkow och Fred Ramsdell. En av dem som presenterade pristagarna vid det traditionsenliga tillkännagivandet på måndagen var professor Marie Wahren-Herlenius, medlem i Karolinska institutets Nobelförsamling som utser medicinpristagarna.
– De har skapat grundläggande kunskap om vad som håller immunförsvaret under kontroll, sa hon i sitt anförande.
Upptäckte ny klass av T-celler
Kroppens immunförsvar skyddar oss mot sjukdomsframkallande mikrober och andra angripare. Baksidan är att det även kan angripa kroppsegen vävnad och orsaka autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar. Men varför händer det inte hela tiden, vad är det som håller immunförsvaret i schack?
I början på 1990-talet fick den japanska cancerforskaren Shimon Sakaguchi idén att det fanns T-celler som cirkulerade i kroppen som en sorts ordningsvakter som dämpade andra T-cellers aktivitet. Andra forskare hade tidigare övergett den tanken, men Shimon Sakaguchi gick mot strömmen och upptäckte bland annat via olika djurstudier en ny klass av T-celler. Den fick namnet regulatoriska T-celler. Shimon Sakaguchi publicerade sina rön bland annat i en studie i Journal of immunology 1995.
Tog immunupptäckt vidare
Mary Brunkow och Fred Ramsdell gjorde den andra nyckelupptäckten som publicerades i Nature genetics 2001. De arbetade vid ett amerikanskt biotechföretag som utvecklade terapier mot autoimmuna sjukdomar. I sin forskning hittade de förklaringen till att en viss musstam drabbades av sådana sjukdomar. De visade att mössen har en mutation i en gen som de döpte till Foxp3. Samtidigt fann de att mutationer i den mänskliga motsvarigheten till Foxp3 orsakar det allvarliga autoimmuna immunbristtillståndet Ipex.
Två år efter detta kunde Shimon Sakaguchi knyta ihop upptäckterna. Han visade att genen Foxp3 styr utvecklingen av de celler som han identifierade 1995. Dessa celler, som har fått namnet regulatoriska T-celler, övervakar andra immunceller och ser till att vårt immunförsvar tolererar våra egna vävnader.
– På det här sättet öppnade pristagarna ett helt nytt forskningsfält, sa Marie Wahren-Herlenius i sitt anförande.
Immunupptäckt bakom 200 studier
Enligt Nobelförsamlingens ständige sekreterare Thomas Perlmann pågår för närvarande omkring 200 kliniska studier som bygger på upptäckterna av regulatoriska T-celler och Foxp3. Det handlar om forskning för att underlätta transplantationer och få fram behandlingar mot autoimmuna sjukdomar genom att använda de regulatoriska T-cellernas immundämpande kraft. Det handlar också om utveckla cancerterapier genom att göra tvärtom och nedreglera aktiviteten hos ordningsvakterna för att immunsystemet ska kunna angripa tumörceller.
– Det är fortfarande fråga om tidiga studier och det går inte att säga hur det kommer att gå, sa Thomas Perlmann.
Varför grundforskning igen?
Han fick en journalistfråga om varför Nobelförsamlingen på KI som så ofta tidigare belönar grundforskning som man ännu inte sett tydliga nyttoeffekter av för patienter.
– Det stämmer att priset i år belönar upptäckten av en princip. Men det finns ett nära samband mellan sådan forskning och mer tillämpad forskning. Vi bestämmer oss inte i förväg för att välja den ena eller den andra typen av pristagare utan tar det bästa förslaget av dem vi får in.