Läkemedelsverkets uppdaterade statistik om läkemedelstillgången i Sverige visar på en viss minskning av restanmälningar hittills i år. Under maj-augusti 2025 har läkemedelsföretag restanmält 788 förpackningar till myndigheten. Det är något färre än de 885 restanmälningarna under samma period i fjol. Och även under januari-april i år var antalet anmälningar något lägre än motsvarande period året innan.
Läkemedelsverket noterar denna minskning av restanmälningar, men skriver att läkemedelsbristerna ändå ”skapar fortsatt ökad arbetsbelastning för hälso- och sjukvård, apotek samt företag och kan medföra besvär, oro och frustration hos patienterna”.
En aktuell bristsituation som kan ge sådana effekter är bristen på läkemedlet olanzapin i injektionsform mot schizofreni. Läkemedelsverket framhåller att bristen är global och att det pågår mycket arbete nationellt och internationellt för att mildra konsekvenserna av bristen på olanzapin.
Läkemedel under bevakning
Läkemedelsverket redogör även bland annat för situationen när det gäller tillgången till astmaläkemedel för barn. Myndigheten beskriver läget som stabilt, men framhåller också att vissa restsituationer fortfarande pågår och kräver bevakning.
Andra läkemedelsgrupper under särskild bevakning är cytostatika och antibiotika där det finns risk för brist på enstaka substanser.
Som helhet beskriver Läkemedelsverket läkemedelstillgången i Sverige som god. Den 1 september hade 5,7 procent av totalt 15 804 förpackningar på marknaden en pågående restsituation. För ytterligare 0,8 procent var en kommande restsituation anmäld.
Vad orsakar bristerna?
Drygt nio av tio restanmälningar gäller läkemedel för människor och övriga gäller djurläkemedel. Läkemedelsverket rapporterar att majoriteten av restsituationerna blir lösta genom att det finns alternativa läkemedel tillgängliga eller att bristen blir kortvarig.
När det gäller orsaker till restsituationerna handlar det oftast om tillverknings- eller marknadsrelaterade faktorer. Under maj-augusti 2025 var problem med produktionsplanering och produktionskapacitet den vanligaste faktorn som företagen uppgav som orsak till läkemedelsbristen. Näst vanligast var oväntat stor efterfrågan.
Fler anmäler i tid
År 2023 började en ny lag gälla som ger Läkemedelsverket möjlighet att ta ut sanktionsavgifter av företag som inte anmäler kommande restsituationer i tid. Bestämmelserna säger att anmälan ska ske senast 60 dagar innan det blir brist på läkemedlet eller så snart som möjligt.
Den uppdaterade statistiken tyder på att lagändringen kan ha haft en viss önskad effekt genom att andelen restanmälningar som kommer in i tid ökar. Under maj-augusti i år kom således 23,2 procent i tid, att jämföra med 16,9 procent under samma period i fjol.
