Oenighet mellan myndigheter kring halsflussrekommendationer var den utlösande faktorn i den interna konflikt som fick Magnus Gisslén att säga upp sig från Folkhälsomyndigheten. Det framgår av ett videoinlägg på Linkedin som den avgående statsepidemiologen publicerade på tisdagen.
Hans kritik handlar, som Läkemedelsvärlden även tidigare rapporterat, om det han menar är bristande medicinsk kompetens och ledarskap inom Folkhälsomyndigheten. Men avslöjandena om turerna kring behandlingsrekommendationerna om halsfluss väcker även frågor om hur Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket samarbetar i den här typen av frågor.
Oense om halsflussrekommendationer
Händelseförloppet var i korthet att Folkhälsomyndigheten i juni i fjol publicerade ”kompletterande behandlingsrekommendationer” för vårdens handläggning av halsfluss. Ordet kompletterande kommer av att det redan fanns behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket, som har sådana rekommendationer som en del av sin verksamhet.
Folkhälsomyndigheten ville med sina kompletterande halsflussrekommendationer uppmuntra vården att testa fler med halsflyssymtom för att hitta fler fall av streptokockinfektioner. Magnus Gisslén klargör i videoinlägget att syftet var att minska smittspridningen av streptokocker genom att fler skulle få behandling med penicillin.
Smittskyddsexperter ville få ned spridningen för att minska risken för de allvarliga komplikationer i form av livshotande invasiv infektion som så kallade grupp A-streptokocker i sällsynta fall kan leda till.
Hur står det till med samarbetet?
I februari i år drog dock Folkhälsomyndigheten mot Magnus Gissléns vilja tillbaka de kompletterande rekommendationerna. Han beskriver att Folkhälsomyndighetens ledning valde den vägen efter diskussioner med Läkemedelsverket och antibiotikanätverket Strama som enligt honom var ”irriterade” över de extra behandlingsrekommendationerna.
Bortsett från vem eller vilka som har rätt och fel i den interna konflikten inom Folkhälsomyndigheten, kan man efter detta undra hur det står till med myndighetssamarbetet. Läkemedelsvärlden bad Veronica Arthurson, direktör på Läkemedelsverket, att kommentera.
Stämmer det att ni på Läkemedelsverket blev irriterade över de kompletterande halsflussrekommendationerna?
– Nej, inte alls. Vi har olika uppdrag och ingångar, där vi på Läkemedelsverket i våra behandlingsrekommendationer till exempel inte tar hänsyn till rekommendationernas effekter på smittspridning i samhället – vilket ju är ett av Folkhälsomyndighetens viktiga ansvarsområden, svarar Veronica Arthurson per mejl.
Vill inte ha dubbla rekommendationer
Ändå var det, menar Veronica Arthurson, inte bra att det fanns två delvis motsägande rekommendationer:
– Jag tror vi är ganska överens om att det inte är helt optimalt att ha två parallella rekommendationer publicerade samtidigt som i viss mån säger olika saker, baserat på olika perspektiv, smittspridning i Folkhälsomyndighetens fall men ej i Läkemedelsverkets. Det riskerar att skapa en förvirring i vården kring vilka råd som bör följas.
I videoinlägget berättar Magnus Gisslén även om ett tragiskt fall där en gravid kvinna och hennes ofödda barn dog av en invasiv streptokockinfektion. Kvinnan hade en vecka tidigare kontaktat vårdcentralen på grund av misstänkt halsfluss men nekats bedömning eftersom hon var feberfri.
Vill vara lyhörd
Enligt Magnus Gisslén ändrade Läkemedelsverket råden om gravida i sin behandlingsrekommendation för halsfluss efter att dödsfallen blivit kända, bland annat genom en artikel i Svenska Dagbladet.
Veronica Arthurson bekräftar detta. Hon svarar att beslutet om ett tillägg i rekommendationen kom efter en debattartikel i Läkartidningen. Där krävde specialister i gynekologi och obstretik sänkt tröskel för provtagning för streptokocker av gravida.
– Jag tänker att det är jätteviktigt att vi från myndighetshåll är flexibla och lyhörda och beredda att tänka om när vi missat något.
– Efter påpekanden i Läkartidningen insåg vi att vi kanske hade överskattat kunskapen i vården och gjorde därför ett tillägg i rekommendationen. Tillägget förtydligar att gravida ingår i gruppen immunsupprimerade där handläggning bör ske med hög riskmedvetenhet och en lägre tröskel för såväl provtagning som antibiotikabehandling.
Ser förbättringspotential
Hur bra fungerar egentligen Läkemedelsverkets och Folkhälsomyndighetens samarbete kring behandlingsrekommendationer?
– Jag tror att det finns en förbättringspotential här där vi myndigheter skulle behöva arbeta ännu tätare tillsammans och i större utsträckning faktiskt ta fram gemensamma rekommendationer som tar hänsyn till flera olika perspektiv, menar Veronica Arthurson.
– Det är viktigt att vi, utifrån myndigheternas olika uppdrag och ingångar, för en löpande dialog kring behov och situationer såsom det epidemiologiska läget för invasiva grupp-A-streptokocker och utifrån det landar i hur vi tillsammans bäst och tydligast kommunicerar adekvata råd till vården. Det är något som jag tar med mig framåt!
Fotnot: Läkemedelsvärlden har även bett företrädare för Strama om kommentarer, men de hänvisar till Läkemedelsverket.
