KRÖNIKA. Ett roligt och alltför kort besök i Barcelona påminde mig om dramatiken kring det stora strömavbrottet i Spanien, Portugal och delar av Frankrike för en knapp månad sedan. Mitt i vardagen slocknade, tystnade och stannade den spanska storstaden plötsligt. Att höra dem som var med berätta var en tankeväckare.
De berättade om oron när man inte kan få kontakt med varandra eftersom telefonin inte fungerar. Om när man inte riktigt vet vad som händer och inte kan få information eftersom internet ligger nere. Om tacksamheten när kvartersbutiken säljer vatten och konserver på kredit.
Ett av alla de problem som uppstod i strömavbrottets spår var också att det inte längre gick att hämta ut läkemedel på recept i de drabbade länderna. Liksom vi, har de gått över till elektroniska recept, en effektiv och smidig lösning men bara så länge som det finns ström och internet fungerar.
Nyhetsrapporteringen om dessa händelser har fått den svenska E-hälsomyndigheten att gå ut med en påminnelse:
”Elavbrotten i Portugal och Spanien visar hur viktigt det är att vara förberedd, särskilt när det gäller läkemedel”, skriver myndigheten där och uppmanar oss att ”alltid ha en månads förbrukning av dina viktigaste mediciner hemma för att vara förberedd på eventuella störningar”.
Uppmaningen gäller förstås särskilt receptmediciner för långvarig behandling av kroniska åkommor som hjärtproblem, astma och diabetes.
Finns det någon reservplan?
Det här fick oss på LmV-redaktionen att börja diskutera. Det pågår ju så mycket arbete hos olika myndigheter och andra samhällsaktörer för att öka svensk krisberedskap. Vi undrade, egentligen mot bättre vetande, om det ändå inte måste finnas några reservplaner för att kunna se till att patienter får sina receptläkemedel på apoteken vid ett längre elavbrott?
Jag pratar därför om saken med Johan Wallér, vd i Sveriges apoteksförening, och med Max Herulf, avdelningschef på E-hälsomyndigheten. (Det är E-hälsomyndigheten som ansvarar för att hantera e-recepten på ett säkert sätt i databasen Nationella läkemedelslistan.)
Båda är tydliga; nej, det finns inga färdiga reservplaner som gör att man skulle kunna fortsätta att expediera receptläkemedel vid ett stort strömavbrott. Johan Wallér förklarar att apotek säkert skulle improvisera i en sådan situation för att hjälpa människor så gott de kan, men att detta inte räcker långt:
– Om det är en kund man känner sedan tidigare och har expedierat recept till förut så gör man så klart det man kan, ifall läkemedlet finns inne. Men det går inte att lita till den typen av lösningar generellt. Vi expedierar 300 000 recept om dagen.
Pappersrecepten då?
Beredskapen i inte minst läkemedelsförsörjningen stärks nu på olika sätt, men elberoendet är och förblir en akilleshäl. Att gå tillbaka till pappersrecept är bara att glömma. Det finns inte ens några receptblanketter på papper längre.
Nej, menar båda, digitaliseringen har kommit så långt att det inte går att backa till gamla lösningar. Vi ska inte gå bakåt utan framåt.
– Vi måste bygga nya lösningar och skapa robusthet för samhällskritiska funktioner som utgår från dagens digitala verklighet och minskar vår sårbarhet, framhåller E-hälsomyndighetens Max Herulf.
Han lyfter fram det krigsdrabbade Ukraina som ett inspirerande exempel. Mitt under den intensiva försvarskampen mot Rysslands anfallskrig har landet förstärkt sin krisuthållighet genom ökad digitalisering inom flera viktiga samhällssektorer. Det gäller bland annat den ukrainska sjukvården där digitaliseringen ökat snabbt de senaste åren. Och här har man, menar Max Herulf, också hittat tekniska vägar att göra vårdsystemet mindre i stället för mer sårbart än före digitaliseringen. Till exempel genom flyttbara molnlösningar som kan rädda elektroniska journalsystem undan ryska bomber.
Bra med påminnelser
Det finns även en annan samhällelig skyddsfaktor mot stora strömavbrott och andra allvarliga kriser som både Johan Wallér och Max Herulf betonar. Det är att före krisen bygga goda relationer och bra samarbetsklimat inom viktiga sektorer.
– Det tycker jag att vi gör inom läkemedelssektorn. Det visade sig inte minst under pandemin. Vi kan på kort tid samla rätt människor från olika aktörer för att tillsammans ta tag i det problem som uppstår, säger Johan Wallér.
Och så var det också detta med den så kallade egenberedskapen. Att var och en har ett eget husapotek som man fyller på vartefter. Men inte heller för mycket, påpekar Max Herulf:
– Det är bra att så många som möjligt har mediciner och förbrukningsartiklar för en viss tid hemma. Men samtidigt måste vi undvika hamstring som kan leda till restsituationer. Det är en balansgång.
Så – alltså inga hemliga reservplaner för recepten om strömmen går. Vi får lita till improvisation, lagom med prepping, gott samarbetsklimat och förhoppningsvis i framtiden även robusta molnlösningar eller andra digitala skyddsnät. Det sistnämnda tar dock tid och kostar pengar att bygga – kanske kan påminnelser som elavbrotten i Spanien, Portugal och Barcelona skynda på processen.
