Användningen av adhd-läkemedel i Sverige har ökat kraftigt. 2022 hade nära 190 000 personer i åldern 5–64 år minst ett uttag.
Högst andel som medicineras med adhd-läkemedel är barn och unga 10–17 år, 8 procent av pojkarna och 4,5 procent av flickorna.
– Vi ser ett stort behov av att fördjupa kunskapen om både diagnosen och användningen av läkemedel kopplade till adhd. Det är avgörande för att säkerställa en jämlik, säker och ändamålsenlig vård, säger Paulina Tuvendal, projektledare på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
Att så många får adhd-diagnos och adhd-läkemedel leder till ökad belastning på vården, inte minst på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Därför utreder Läkemedelsverket på regeringens uppdrag om fler läkarspecialiteter ska få rätt att skriva ut de narkotikaklassade adhd-läkemedlen metylfenidat, dexamamfetamin och lisdexamfetamin.
Nu har Läkemedelsverket lämnat en första delrapport av uppdraget till regeringen. Som Läkemedelsvärlden var först med att berätta anser myndigheten i nuläget att förskrivningsrätten inte ska utökas. Men frågan är inte avförd. Läkemedelsverket ska utreda risker och fördelar innan myndigheten tar ställning.
Ska fler få skriva ut adhd-läkemedel?
Adhd har blivit den allra vanligaste psykiatriska diagnosen bland pojkar, flickor, män och kvinnor under 30 år i Sverige, enligt statistik från 2023. Även i åldrarna 30-54 år är det en vanlig diagnos.
Därför har regeringen gett Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg samt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att utreda olika aspekter av diagnossättning, vård och läkemedelsbehandling.
I dag är det läkare som är specialister i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, barn- och ungdomsneurologi med habilitering, rättspsykiatri samt neurologi som har rätt att skriva ut narkotikaklassade adhd-läkemedel.
Frågan om fler läkare ska få skriva ut dessa mediciner väcker starka känslor. Inte minst inom läkarkåren. ”Amfetamin är inte vilket läkemedel som helst”, skrev Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen i debattartikel i Läkemedelsvärlden. Hon varnar för över- och felförskrivning om läkare utan rätt utbildning och kompetens ska skriva ut adhd-läkemedel.
Ökar risken för felaktig förskrivning
Läkemedelsverket för diskussioner med flera specialistföreningar i arbetet med regeringsuppdraget. Myndigheten konstaterar att flera av dessa, precis som Ylva Sandström, av olika skäl inte är angelägna om att få rätt att skriva ut adhd-läkemedel.
Dessutom lyfter Läkemedelsverket riskerna med en utökad förskrivningsrätt. Exempelvis kan det leda till att fler patienter säljer eller ger bort sina läkemedel och att stölder på apotek och i hälso- och sjukvården ökar. Det kan också leda till felaktig förskrivning.
Däremot pekar Läkemedelsverket på att utökad förskrivningsrätt även kan ha gynnsamma effekter. Det skulle avlasta specialistpsykiatrin och öka patienternas tillgång till utredning, läkemedelsbehandling och uppföljning, resonerar myndigheten.
Delrapporten redovisar bakgrunden till dagens praxis för förskrivning av narkotiska adhd-läkemedel. Redan i dag kan fler läkargrupper få dispens av Läkemedelsverket att skriva ut dem.
Ungefär 200 läkare har sådan dispens i dag, de flesta är specialister i barn- och ungdomsmedicin. Dock är dagens reglerna sådana att många läkare, exempelvis specialister i allmänmedicin, inte kan få dispens.
Kartlägger de nordiska länderna
I de andra nordiska länderna får fler läkargrupper skriva ut narkotiska adhd-läkemedel, visar en kartläggning i delrapporten.
I Danmark är det exempelvis psykiatriker som får skriva ut narkotiska adhd-läkemedel, precis som i Sverige. Specialister i allmänmedicin eller pediatrik har rätt att fortsätta ordinera läkemedlen, men inte att ändra dosen.
Norge har ett liknande system. Vissa specialistläkare har rätt att påbörja behandling med läkemedlen men andra läkare får fortsätta skriva ut dem. Även i Finland kan andra läkare, som allmänläkare, förnya recept på dessa läkemedel.
I sitt fortsatta arbete med att utreda en eventuellt utökad förskrivningsrätt ska myndigheten ta reda på hur reglerna fungerar i praktiken i de andra nordiska länderna.
Precis som de själva skrev i en debattartikel i Läkemedelsvärlden tidigare, vill Läkemedelsverket att förskrivningsrätten begränsas till de läkarspecialiteter som utreder, behandlar och följer upp patienter med adhd.
Myndigheten tänker fortsätta att utreda om läkarspecialiteter bör få dispens att skriva ut dessa läkemedel. Men om förskrivningsrätten utökas måste dessa specialiteter både ha rätt resurser och kompetens, exempelvis kan läkarnas grundutbildning behöva ses över.
Ger enbart läkemedel
Vidare framhåller myndigheten att det kan finnas en överdiagnosticering av adhd, och därmed också en överförskrivning av adhd-läkemedel, i dag.
Därför ska myndigheten studera sjukdomsförekomst, läkemedelsanvändning samt göra journalgranskningar. Om över- och feldiagnostik är ett problem är utökad förskrivningsrätt inte en lämplig åtgärd, tycker Läkemedelsverket.
Adhd-läkemedel är heller inte den enda behandlingen och ska inte vara förstahandsalternativet. Men så kan det vara i dag.
Delrapporten refererar en enkätundersökning som Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri gjort bland sina medlemmar. 45 procent av de som svarat anser att det alltför sällan erbjuds tidiga insatser och basala anpassningar vid konstaterad adhd. Många rapporterade att patienterna inte får någon annan behandling än läkemedel.
Kommer med nya rekommendationer
Delrapporten varnar också för en medikalisering av normala reaktioner.
Exempelvis påpekar Läkemedelsverket att skolan ska erbjuda en miljö som främjar psykiskt välbefinnande. Om läroplanen inte är anpassad för elevers normala kognitiva förmåga kan allt för höga krav leda till stressrelaterade symtom som koncentrationssvårighet och nedsatt uppmärksamhet vilka kan misstolkas som neuropsykiatriska tillstånd.
Läkemedelsverket kommer att uppdatera behandlingsrekommendationerna för adhd-läkemedel inom ramen för det pågående regeringsuppdraget. Dessa väntas vara klara våren 2027.
