Den statliga utredaren Anders Ahlsson föreslår en rad lagändringar för att komma åt det som utredningen benämner oegentlig läkemedelsförskrivning. Begreppet avser när en förskrivare avsiktligt förskriver läkemedel inom förmånen som egentligen inte ska vara subventionerade enligt regler och myndighetsbeslut.
– Oegentlig förskrivning kostar det allmänna flera hundra miljoner kronor varje åt och ser ut att ha ökat över tid, sa Anders Ahlsson när han vid en presskonferens på tisdagen överlämnade utredningens slutbetänkande till socialminister Jakob Forssmed (KD).
– Det innebär också patientsäkerhetsrisker och rubbar allmänhetens förtroende för läkemedelsförmånen.
Vill stärka IVOs roll
Ett känt exempel på den här typen av felaktig förskrivning är, framhöll han, när när läkemedel som är subventionerade vid diabetes förskrivs inom förmånen trots att ändamålet är viktminskning. Ett annat är när läkare skriver ut botulinumtoxin (botox) för skönhetsvård och kryssar i förmånsrutan trots att läkemedlet bara är subventionerat för vissa sjukdomstillstånd.
I Utredningen om läkemedelsförskrivning lägger Anders Ahlsson fram en rad förslag om hur myndigheter lättare ska kunna förhindra sådant missbruk av systemet. Bland annat vill han ge Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bättre vapen mot oegentlig förskrivning.
Ett sätt att förstärka IVOs möligheter till tillsyn är att ge myndigheten full tillgång till uppgifter om alla förskrivna läkemedel. I dag har IVO bara tillgång till data om förskrivning av narkotiska läkemedel.
Förskrivningsrätt ska kunna dras in
Utredaren vill också att IVO ska få rätt att interimistiskt dra in förskrivningsrätten för förskrivare medan misstänkta oegentligheter utreds. I nuläget är det Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som har en sådan möjlighet och där har långa handläggningstider gjort det svårt att agera snabbt.
Anders Ahlsson menar att beviskraven för att göra en interimistisk indragning bör sänkas. Och att man ska kunna dra in förskrivningsrätten för samtliga typer av läkemedel, inte bara narkotiska och så kallade särskilda läkemedel.
Även regionerna och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bör enligt utredningen få tillgång till fler uppgifter om förskrivning för att kunna utveckla sin tillsyn och uppföljning.
Föreslår namnbyte på koder
Utredningen förslår också vissa förändringar när det gäller de arbetsplatskoder som man behöver för att kunna förskriva läkemedel och regionerna administerar. Förslaget är att de ska byta namn till förmånskoder och att bestämmelserna för tilldelning av koderna förtydligas.
Däremot anser utredningen inte att man bör införa ett system där koderna kan återkallas av regionen om man upptäcker oegentlig läkemedelsförskrivning. Detta eftersom det kan skapa ett parallellt tillsynssystem vid sidan av IVOs och andra myndigheters tillsyn.
