Hur kan vården hjälpa personer som fått behandling mot depression och mår bättre att sluta med det antidepressiva läkemedlet? Det är en fråga som psykologen och forskaren Stina Ingesson Hammarberg vill hitta svar på. Hon har skapat ett digitalt psykologiskt stödprogram som ska hjälpa vuxna som vill avsluta sin läkemedelsbehandling efter att de depressiva symtomen gått över. Nu ska stödprogrammet utvärderas i ett forskningsprojekt vid Karolinska institutet.
– Vi behöver tydligare metoder och riktlinjer för utsättning av antidepressiva läkemedel. Både för patienterna och för vården kan det i dag vara svårt att veta hur man ska gå till väga. Jag hoppas att vår metod ska kunna fylla en funktion här och bidra till att minska överförskrivning av antidepressiva, säger Stina Ingesson Hammarberg till Läkemedelsvärlden.
Svårt sluta med antidepressiva
Stina Ingesson Hammarberg är legitimerad psykolog och medicine doktor. Hon är anställd vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska institutet, och anknuten till Institutionen för klinisk neurovetenskap. Hon forskar om psykologiska metoder för att behandla alkoholproblem, men också om hur man ska kunna underlätta för färdigbehandlade att sluta med antidepressiv medicin.
– Jag tycker att det är en viktig fråga ur ett samhällsperspektiv. Vi vet att långtidsförskrivningen av antidepressiva ökar i Sverige och är högre än i till exempel både Norge och Danmark.
Enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer bör behandling med antidepressiva läkemedel vanligen avslutas efter 6–12 månader om personen blivit av med sina symtom.
– För en del personer kan det vara helt motiverat att ha pågående antidepressiv behandling under lång tid, exempelvis om man haft flera depressioner på bara några år. Det får vi inte glömma, säger Stina Ingesson Hammarberg.
– Men många fortsätter länge trots att de är symtomfria och egentligen vill sluta. Faktorer som vi vet kan bidra till det är att den förskrivande läkaren inte tar initiativ till utsättning och att man är orolig för återfall eller jobbiga utsättningssymtom.
– Här finns det ett glapp mellan rekommendationerna och verkligheten.
Evidensbaserade metoder saknas
Hon ser två viktiga förklaringar till detta glapp. En är strukturella problem i primärvården.
– Man har inte en husläkare som följer en utan träffar ofta många olika läkare som då har svårare att följa upp den antidepressiva behandlingen.
En annan viktig förklaring är, menar hon, bristen på evidensbaserade metoder för att sätta ut antidepressiva läkemedel
– Varken patienter eller läkare har så mycket att hålla sig till och därför är det lätt hänt att man slentrianmässigt fortsätter med behandlingen.
Digitalt stödprogram ska hjälpa
För att bidra till en lösning på det problemet har Stina Ingesson Hammarberg skapat ett stödprogram som bygger på preventiv kognitiv beteendeterapi, KBT, och som till stor del är digitalt.
Preventiv KBT är en förebyggande psykologisk behandling där man lär sig att skapa långsiktigt hälsosamma vanor samt att förstå och känna igen sina egna risksituationer och symtom innan de leder till återfall i depression eller annan ohälsa. Stödprogrammet pågår i tolv veckor. Det innehåller fem digitala moduler som man kan gå igenom på datorn. I modulerna finns både texter som förmedlar olika typer av kunskap och insikter om depression och antidepressiv behandling och övningar.
Under programmets gång har deltagaren även videomöten med en psykolog där man kan diskutera hemarbetet med de digitala modulerna.
Pilotstudie pågår
På det här sättet får man lära sig ett systematiskt sätt att ta hand om sina utsättningssymtom med hjälp av bland annat fysisk aktivitet och avslappning. Man får också lära sig att skilja på symtom på grund av utsättningen och återfall, förklarar Stina Ingesson Hammarberg.
Programmet ska nu utvärderas vetenskapligt. I en pågående pilotstudie testar forskarna programmet hos ett 20-tal vuxna som haft depressiva besvär, blivit av med dem och vill sluta med antidepressiva läkemedel. De har haft behandlingen i minst ett år.
Deltagarna besvarar frågeformulär i starten av programmet, löpande under studiens gång samt vid uppföljning efter 12 och 26 veckor.
Kontrollerad studie planeras
Om pilotstudien faller väl ut är nästa steg att gå vidare med en kontrollerad prövning. I denna kommer Stina Ingesson Hammarberg och hennes medarbetare att jämföra programmet med sedvanlig vård hos sammanlagt omkring 160 personer.
Hon hoppas att forskningsprojektet ska resultera i ett kostnadseffektivt, evidensbaserat verktyg som en ansträngd primärvård kan använda för att guida patienter som vill sätta ut antidepressiva läkemedel.
– Det skulle vara en vinst både för patienterna och för vården.
