Screening för tarmcancer leder till fler tidiga upptäckter som ökar chansen till framgångsrik behandling. Det visar en randomiserad klinisk studie som svenska forskare nyligen publicerade i Nature medicine.
Två olika screeningmetoder testades, båda med goda resultat.
Screening för tarmcancer införs
Cancer i tjocktarm och/eller ändtarm, kolorektal cancer, är en av våra vanligaste cancersjukdomar. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto större är möjligheterna att helt bota den med till exempel kirurgi eller strålbehandling. Kolorektal cancer föregås dessutom av förstadier som kallas adenom och går att ta bort innan de hunnit utvecklas till cancer.
I syfte att upptäcka tarmcancer tidigare och på så sätt minska dödligheten inför allt fler svenska regioner screening. Screeningen för kolorektal cancer ska enligt planerna vara fullt utbyggd i Sverige i år.
Screeningmetoden är att vartannat år erbjuda alla i åldrarna 60–74 år att skicka in ett avföringsprov för analys. Analysen visar om det finns blod i avföringen. Om det gör det kallas patienten till undersökning med koloskopi. Denna metod kallas för fekalt immunokemist test, FIT.
Studie med kontrollgrupp
I den nu aktuella studien utvärderade forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet dels FIT och dels screening där alla i målgruppen erbjuds undersökning med koloskopi direkt. Forskningen är en del av den nationella studien om tarmcancerscreening, Screesco, som startade 2014.
I studien deltog över 278 000 60-åringar som lottades till att antingen erbjudas en koloskopi, avföringsprov med FIT följt av koloskopi om minst ett av proverna var positivt för blod i avföringen eller ingen undersökning alls (kontrollgrupp).
Om man vid undersökningen hittade cancer eller förstadier till cancer fick patienterna vård enligt rådande riktlinjer. De följdes sedan via register till och med 2020.
Fler tidiga upptäckter
Resultaten visar att båda screeningmetoderna gav fler tidiga upptäckter. I slutet av uppföljningsperioden kunde forskarna också se att antalet fall av mer avancerad kolorektalcancer hade minskat i screeninggrupperna. Tydligast var förbättringen bland dem som lämnat avföringsprover. Där var det 0,61 procent som utvecklade kolorektal cancer, jämfört med 0,73 procent i kontrollgruppen.
− Vi kan visa att fallen av avancerad cancer tenderar att minska mot slutet av perioden i gruppen som slumpades till att lämna avföringsprov. Det kan tala för en förebyggande effekt av screeningen genom att man tagit bort förstadier till cancer, säger Anna Forsberg, docent vid institutionen för medicin, Karolinska institutet.
Hon är studiens sistaförfattare och ansvarig för Screesco.
Fortsätter till 2030
Forskarna undersökte också om det fanns några negativa effekter av det ökade antalet koloskopier. De kunde se en liten ökning av blödningar i mage och tarm samt blodproppar. Dessa händelser var dock ovanliga, och den totala dödligheten var densamma i alla grupper.
Forskarna kommer nu att fortsätta följa deltagarna till 2030 för att se hur effektiva de olika screeningmetoderna är på lång sikt.
– Den här delstudien ger oss stort hopp om att screening också kommer att visa sig minska dödligheten i kolorektalcancer i båda grupperna när studien slututvärderas om cirka fem år, säger Anna Forsberg.
