Satsningen Swetrials nytillträdde etableringschef Peter Asplund tror att Sverige snabbt kan öka antalet kliniska prövningar, även om det krävs lagändringar för full effekt. Han påminner om alla de åtgärder som han i sin dåvarande utredarroll var med och föreslog för två år sedan.
– Jag tror att alla är överens om att de förslag som vi lade fram 2023 är realistiska och genomförbara, säger han till Läkemedelsvärlden.
– Min bedömning är att det relativt snabbt går att öka antalet prövningar och ge en mer jämlik tillgång till dem, oavsett var i landet man bor.
Han nämner cancer, precisionsmedicin och kognitiva sjukdomar som demens som områden där behovet av fler kliniska prövningar är stort. Där skulle betydligt fler patienter kunna få möjlighet att delta inom två till tre år.
Peter Asplund utredde
Peter Asplund var den som regeringen utsåg att utreda frågan om hur man ska kunna öka antalet kliniska prövningar i Sverige. I november meddelade Läkemedelsverket att han också får uppdraget att förverkliga förslagen i rollen som etableringschef i satsningen Swetrial. Att först ha utrett frågorna och därefter få leda etableringen av Swetrial ser han som positivt – både för honom själv och för uppdraget.
– Det bidrar till kontinuitet och gör att vi får med oss historien, så det är nog en fördel. Men det här är ju inget enmansuppdrag, vi gör det tillsammans. För mig handlar det mycket om att hålla i den röda tråden och att rikta energin dit där den gör skillnad. Jag är glad för möjligheten; det är roligt att gå upp på morgonen och känna att jag får bidra.
Arbetsglädjen lär behövas. Sedan Peter Asplund tillträdde i början av november har dagarna varit intensiva, och det har inte varit lätt att hitta tid för en intervju. Vi når honom en morgon innan han ska vidare till Uppsala för att träffa Swetrials etableringsteam på Läkemedelsverket. Arbetet är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, i full gång med att bygga upp samarbetet mellan myndigheter, hälso- och sjukvården, patienter, akademin och industrin – allt för att stärka Sveriges roll inom kliniska prövningar och life science.
Om att kunna leverera
Som etableringschef är hans roll att samordna, följa upp och kommunicera arbetet, både internt och externt. Under Swetrials första år ser han två huvuduppgifter:
– Det första är att snabbt få fram mål och en handlingsplan så att vi kan utveckla partnerskapsmodellen – alltså hur alla delar ska samarbeta. Det handlar bland annat om att utveckla en modell för överenskommelser och avtal parterna emellan, säger han.
– Den andra gäller precisionen, att kunna leverera så många patienter som vi har åtagit oss i globala kliniska prövningar. Här behöver Sverige bli mycket bättre. Ofta når vi bara 40–50 procent av målet, när vi skulle behöva leverera minst 80 procent. Det handlar om att göra det vi lovat så att företag och forskargrupper väljer att komma tillbaka och genomföra sina kliniska prövningar i Sverige.
Om att lära av andra
Att blicka ut internationellt och lära av andra länder är en viktig del i arbetet med att etablera plattformen, inte minst i Norden. Danmark har till exempel kommit betydligt längre än Sverige. Landet började tidigt utveckla sin modell, Trial Nation, och har en lång tradition av nära samarbete mellan privat och offentlig sektor. Det har varit gynnsamt, och i dag har Danmark mer än dubbelt så många kliniska prövningar per invånare som Sverige.
– Danmark har varit otroligt framgångsrika. Och nu rör vi oss i den riktningen också, fast med en modell som passar oss, kommenterar Peter Asplund
I Danmark är plattformen en medlemsorganisation, medan den i Norge – med det snarlika namnet Nortrial – är organiserad inom vården. Olika länder har helt enkelt valt olika modeller utifrån sina förutsättningar. Peter Asplund tycker att Sveriges lösning är rätt:
– Att placera den inom Läkemedelsverket ger närhet till det politiska systemet och den politiska ledningen i Sverige och inte minst ger det fördelen av att verka inom en kunskapsmyndighet kring kliniska prövningar.
Om tävlingen mot USA och Kina
Nordiskt samarbete är också en viktig fråga.
– Här har vi potentiellt 25–30 miljoner människor som skulle kunna bidra i kliniska prövningar.
Det krävs också, menar han, breda samarbeten i hela Europa för att vara konkurrenskraftiga mot exempelvis Kina och USA när det gäller placeringen av kliniska prövningar.
– Mycket nu handlar om att hitta samarbeten på flera nivåer. Att vara effektiva nationellt, regionalt i Norden men också i Europa.
Om juridiska hinder
När det gäller de lagliga hindren har regeringen utsett Johan Borgström att leda en ny utredning om vad som kan förändras. En fråga är bland annat om blodprover och andra biologiska prover från personer med nedsatt beslutsförmåga ska få användas i kliniska prövningar och medicinsk forskning. Det är något som den svenska biobankslagen i dag inte tillåter, till skillnad från många andra europeiska länder.
Andra frågor handlar om huruvida så kallade randomiserade klusterprövningar ska tillåtas, så att hela grupper – till exempel på ett sjukhus – kan få samma behandling, och om de svenska språkkraven vid ansökningar om kliniska prövningar kan sänkas utan att äventyra patientsäkerheten.
Trots osäkerheten kring hur frågorna kommer att lösas, tror Peter Asplund att Swetrial kommer att förändra hur Sverige arbetar med kliniska prövningar.
– I dag ligger det ofta som ytterligare ett arbetsmoment i mötet med patienter. Om fem år ska den kliniska prövningen vara en naturlig del av vårdens flöden. Den dag du eller jag går till doktorn med en åkomma som det finns en klinisk prövning för, ska vi självklart få frågan om vi vill delta, och på så sätt få tillgång till de senaste innovationerna.
Om patientperspektivet
När det blir lättare för sjukvården att säga ja skapas också en naturlig efterfrågan på kliniska prövningar, menar han.
– Det ska bli enklare att genomföra högkvalitativa kliniska prövningar i Sverige, mer förutsägbart och därmed också mer attraktivt. Med siffror ska vi kunna visa att Sverige har återtagit sin position som prövningsland och att det har blivit mer förutsägbart.
Att både öka efterfrågan och leverera är viktigt, och inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv, understryker han.
– Ytterst handlar det om möjligheten att tidigt få tillgång till nya behandlingar – och därigenom bättre hälsa och ett bättre liv.
