Det är välkänt att behandling med antibiotika förändrar tarmfloran, men hur länge dröjer det innan den blir normal igen? Den frågan har ett internationellt forskarteam lett av forskare vid Uppsala universitet nu undersökt. Resultaten har publicerats i Nature medicine.
Tarmfloran ändrad i minst åtta år
Att frågan är viktig att belysa beror på att förändringar av bakteriesammansättningen i tarmen tros kunna ha långtgående hälsoeffekter. Förändrad tarmflora misstänks spela en roll i den orsakskedja som gör att hög antibiotikaanvändning ökar risken för bland annat diabetes typ 2, mag-tarminfektioner och vissa andra hälsotillstånd.
I den aktuella studien analyserade forskarna data från läkemedelsregistret tillsammans med en detaljerad kartläggning av tarmfloran, tarmmikrobiomet, hos 14 979 vuxna personer bosatta i Sverige. Tarmfloran jämfördes mellan deltagare som hade fått olika typer av antibiotika och personer som inte hade fått någon antibiotika alls under perioden.
– Vi kan se att antibiotikaanvändning så långt tillbaka som fyra till åtta år sedan är kopplad till sammansättningen av en persons tarmmikrobiom i dag. Även en enda behandlingskur med vissa typer av antibiotika lämnar spår, säger Gabriel Baldanzi, studiens försteförfattare och tidigare doktorand vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Stor skillnad mellan antibiotikatyper
Forskarna fann att resultaten skilde sig avsevärt beroende på vilken typ av antibiotika som hade använts. De starkaste sambanden med långsiktigt förändrad tarmflora hade klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin. Bland annat minskade de mångfalden av bakteriearter.
Däremot var penicillin V, det vanligaste antibiotikat som förskrivs vid behandling av infektioner utanför sjukhus i Sverige, bara kopplat till små och kortvariga förändringar i tarmfloran.
– Den starka kopplingen mellan det smalspektriga flukloxacillinet och tarmmikrobiomet var oväntad, och vi vill gärna se att detta resultat bekräftas i andra studier. Samtidigt tror vi att resultaten från vår studie kan bidra till framtida rekommendationer om antibiotikaanvändning, särskilt när man väljer mellan två lika effektiva antibiotika där det ena har mindre påverkan på tarmmikrobiomet, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig forskare för studien.
– Vi håller just nu på att samla in ett andra prov från nästan hälften av deltagarna, säger Fall. Det kommer att ge oss en ännu bättre förståelse för återhämtningstiden och göra det möjligt att identifiera vilka tarmmikrobiom som är mer känsliga för störningar efter antibiotikabehandling.
